adbro

Wi-Fi räcker inte till patientsjukhuset, så uppdatering får ske sisådär nu via telefonen...
vi uppmanas att vara realistiska och införstådda med vad som komma skall.
på samma gång läggs otrolig vikt vid att glädjas i var stund för det som är bra.
det kommer komma dipper och svackor, men då löser dom/vi de då. just nu mår hon bra. hon andas.
hon beter sig så som en välmående liten prematur ska göra.
men är inte tuff som mamma när hon får ett släng av apné och hjärtat slutar slå.
jag kommer på mig själv att stirra mig dum på siffrorna på det blinkande skärmen.
trots detta kan jag inte säga att jag är orolig, inte mer än vad jag antar man är som förälder rent instinktivt.
jag glädjs för vart andetag hon tar. vart belåtet smackande hon gör.
varje gång hon letar med sin lilla hand ock kramar nöjd mitt stora finger.
var nys, var hicka, varje litet gnyande är tecken på att hon lever ♥

hennes hud är så stabil nu att vi får lov att känguruvårda. med andra ord; ha henne nära.
att få detta lilla, lilla knyte placerat på mitt bröst, hud mot hud... bitarna föll på plats. hjärtat blev helt.
så här ska vi vara, du och jag. tätt tillsammans!
det är väl det hela graviditeten bygger på, att längta efter att ha sin lilla skapelse nära.

jag menar inte att ignorera. inte heller att bli tyckt synd om. men det är krävande!
jag läser alla sms, alla mail, inlägg och PM. Jag är så tacksam för allt!!
TACK! Värmer obeskrivligt mycket!
men orken åker i dagens läge en berg-o-dalbana den med.
Tilda är mitt stora lilla allt idag, och all min energi, all ork och all tid är hennes.
så ta inte illa upp - och sluta inte höra av er!! Jag pumpas av energi från alla ord och stöd!

nu ska jag pumpa klart mjölk till Tilda. krama godnatt och gå tillbaka.
känner mig så hjälplöst ensam på mitt rum. morgondagen är min räddning.
Tilda ska få mysa och bounda med pappa sin. jag ska få kvalitetstid med Nova.
min älskade lilla saknade Nova! mamma älskar dig. och jag älskar dig André.
kan inte be om mer än det vi delar idag. fulländad med dig!