KOM ÄNGLAR

om det beror på att jag har kontrollbehov deluxe,
eller jag bara råkar vara en aktiv och hjälpsam människa (pfft) kan jag inte svara på.
men att ligga här och veta att familj, vänner och personal har att göra för jag ligger här - jag hatar känslan.
jag vet att jag inget kan göra, men jag känner mig så hjälplös, måste tänka på att det är för bebis skull.

VERKLIGHETEN KOM OCH KNACKA PÅ
suttit på lite FB-grupper och forum med andra i liknande situation (som sagt)
även läst lite bloggar och dylikt och när man läser en engagerad mammas erfarenheter kryper det på.
verkligenheten börjar trilla på plats och jag förstår stundtals vad som kan komma att hända.
det behöver inte bli så, jag är inte orolig.
men jag känner hur sårbar man är, vilken emotionell chock det kommer bli att se sin lilla bebis ligga där.
kämpandes för sitt lilla liv.
...men ser det bara som nyttigt att öppna ögonen. inte för att oroa mig, snarare att förbereda mig i fall att.

nu ska jag äta fläskpannkaka...mmm
fia är på väg också, utbyta lite energi!

Kommentarer
Postat av: Jenny

Hej Emma! Jenny heter jag och är sambo/väntar barn med en kompis till dig, Christoffer Berseus. Såg bara din blogg på hans facebook och halkade in för att läsa =) Förstår du måste vara uttråkad på sjukhuset, herregud kan inte föreställa mig att bli tvungen att vara sängliggande så där. Men vad gör man inte för liten =) Ville bara säga hej och att jag nu förmodligen kommer att fortsätta läsa din blogg. Kram

2011-12-11 @ 20:07:31
URL: http://jennysparadis.blogg.se/
Postat av: Jenny Johansson

Tänker på er!! Hoppas bebis blir kvar i magen ett tag till och får växa till sig. Kram Jenny

2011-12-11 @ 20:52:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0