adbro

hela denna resa har bestått i om snarare än när.
alla backar vi tagit oss upp för har varit för att dala på andra sidan.
peppar, peppar, ta in trä och allt annat skit, be en bön.
vi verkar ha kravlat oss upp på en liten avsats. en liten platå.

inga löften. inga garantier.
men för att orka har jag stannat till och tagit ett djupt andetag.
Nova var här en sväng idag och bidrog med ännu ett andetag.
ingen ork. ingen mening. inget.
men nu kanske vi kan ta oss genom denna dag också.

RS var det virus som satte igång allt. ett sketet jävla förkylningsvirus.
detta slog ut lilla Tilda som nu attackerades av bakterier.
ingen vet vad. ingen vet varför. ingen kan säga hur.
de river sig i håret. funderar. bollar idéer. testar.
Tilda. hon reagerar inte på mycket. knappt ens dialysen.
liten är så svullen, så svullen. vätskan fyller upp henne som en ballong.

de har även fått ta in henne på operationen idag igen.
ECMO, andningsmaskinen, skulle bytas ut.
Tilda fick stängas av i 45sekunder för att kopplas in på ny maskin.
hjärtat stod still hos oss ett tag. till en läkare hade lugnande besked.
åter igen är det riv i håret, funderingar.
vad är denna bakterie som äter upp vår lilla, lilla tös inifrån.
dock, och må allt vara med oss, kan blodtrycket vara ett problem mindre.
frågan är bara hur länge vår lilla flickas kropp orkar.