IDAG FÖR ETT ÅR SEDAN - dag 9
gårdagens lilla, lilla hopp gjorde mig stark nog att klättra till toppen.
där högt uppifrån kliver jag bara rätt i tomma intet.
jag går utvilad, i det omfång det går, likaså mätt och belåten mot BIVA.
det är morgon idag för ett år sedan och jag har spenderat natten själv.
jag tar mig genom kulverten till Tilda där hon är lika stabil som kvällen innan.
det är lugn och stilla i rummet och jag pussar henne god morgon,
stryker henne över kinden och håller henne i handen.
klockan är halv tio och jag sitter i fåtöljen bredvid min Tilda.
Lina och Andre har precis smsat och sagt att de snart är på plats.
då drar undersköterskan ner persiennerna och går tillbaka till Tilda.
han lyser igen i hennes båda ögon och stämningen i rummet gick att ta i.
jag frös till is.
han hade inte behövt berätta för mig att, jag förstod redan.
jag förstod inte vad kanske men jag förstod att. kampen var körd.
han väljer ändå att sätta sig på huk bredvid mig och säger empatiskt
"jag vet att du vill ha all information. det betyder inte att det är så men..."
tiden stod stilla och slog mig gul och blå. undersköterskan fortsätter.
"men hennes ena pupill svarar inte på ljuset - det kan tyda på hjärnblödning"
jag tittar tomt i panik på honom och tackar honom lugnt.
gråta? skrika? fråga? skratta? dö? försvinna? ligga? sitta? stå?
jag höll nog andan rekordlänge medan jag försökte fundera.
jag reste mig, log till personalen och gick ut.
sen brast det - helvetes jävla skit mög till liv jag har!!
jag möter Lina och André till dörren - deras dag gick också från ljus till mörker.
mamma kommer för att stötta men fick bara hämta hem Lina.
världen snurrade och frågorna var hundra och svaren var noll.
ultraljudet på hjärnan visade en koncentrerad blödning på lillhjärnan.
det förmedlades till oss att en lokal blödning kan man suga ut.
problemet var det blodförtunnande hon hade för ECMOn,
det gjorde att det antagligen skulle sprida sig och inte koagulera.
vi klamrade desperat oss fast vid att den skulle läka ut,
eller skulle vara så lokal att läkarna kunde rätta till det.
det kan ju inte bara vara slut nu, vi är ju på sjukhuset. något måste kunna göras!
när hon överlevt skiktröntgen som var en process och risk med alla maskiner,
då fick vi domen. det var kväll, idag för ett år sedan.
och de visar ett par friska lungor, de visar Tildas. fullkomligt förstörda.
de visar hjärnan och att blödningen var så omfattande att de inte opererar.
"jaha, okej" svarar vi artigt. "eller förlåt, vad sa du?"
läkaren förklarar osympatiskt att hela bakhuvudet är blodfyllt.
"okej, men vad ska ni göra då?" vi får inte ihop det någon av oss.
"det finns inget vi kan göra, men mirakel har hänt förr"
vi frågar om det kan läka av sig själv alltså, vi frågar nog tusen följdfrågor.
åter visar läkaren bilderna och säger att det är så förstört.
"menar du att vi precis fick vår dotters dödsdom?!" förvirring.
"hon är ju sjuk, men som sagt - mirakel finns ju."
sen skruvar han besvärat på sig och vi hamnar i korridoren.
vi stirrar tomt på dörren till hennes rum, på varandra.
"hörde du samma sak som jag? ska hon dö nu?"
någonstans sa vi god natt till Tilda och gick för att lägga oss.
fortfarande förvirrade, snopna och förbannat utmattad i hela hjärtat.
"det tär mig långsamt sönder inifrån. ...
allt jag känner nu är att jag sitter i en omänsklig situation.
jag sörjer delvis.
sörjer att jag oavsett utgång aldrig kommer få hem samma bebis jag åkte in med.
delvis sitter jag helt apatisk och bara stirrar, vad hände?
tomhet. tårar.
vad är det jag i förtvivlan sitter och väntar på? vad?"
Kommentarer
Postat av: Anonym
Men jag förstår inte hlr. Ngt måste de väl ha kunnat göra eller få bort blödningen på ngt sätt ? D tkr man. Förstår inte alls. Ngt liksom. Vad som. Lilla Tilda <3 varför återigen? D är så hilma fel så fel så d finns inte. Fan ngt borde man kunna gjort.
Postat av: Anonym
Vad kom blödningen ifrån? :/
Postat av: Linn
Vf va maskinen ett problem? Åh vf blödning? Så brutalt, fruktansvärt j*a fel är d. Tilda <3
Postat av: Linn
Såg om maskin men förstår inte blödning va den kom från.. jädra skit.. varför hände allt skit henne?
Postat av: Tabita
Precis som när jag läste om detta för ett år sedan, finner jag inga ord. Det är bara så fel, ingen borde gå igenom det ni gjort. Tänker på er ofta. Kram
Postat av: Leni
Så fel. Så orättvist....
Kram❤
Postat av: Tabita
Precis som när jag läste om detta för ett år sedan, finner jag inga ord. Det är bara så fel, ingen borde gå igenom det ni gjort. Tänker på er ofta. Kram
Trackback
