adbro

...som jag trodde skulle gå långsamt utan planer.
foff, så var det måndag igen.

liten kille i magen är inte still mycket, sparkar och lever om.
sparkar oftast på okej sätt då han ligger med huvudet neråt,
med ryggen upp längs högersidan och sparkar mest kring naveln.
men en och annan sneträff på revben och annat ska givetvis kännas.
fördelen med små händer neråt är att slagen på urinblåsan är överkomliga ;)

annars tror jag att ligamenten har blivit min värsta vän, fogar med rent av.
jag har haft smärre smärtor med Nova och framför allt Tilda,
men först nu förstår jag innebörden av att det är tungt att vara gravid.
det är inte att rekommendera tre graviditeter utan uppehåll,
kroppen tar stryk! och jag känner det nu - för allt.
världens bästa Sara kom förbi med ett bälte så vi får se,
tänkte testa det och hoppas det kan avlasta och lindra.

ska till BM på onsdag och har nog lite frågor att ventilera med henne.
återkommer efter det med lite mer konkret kroppsfakta.
känner att jag fläker ut min fysiska kropp tillräckligt ändå här :)
apropå, en bild kanske hade varit på sin plats snart.
helt sjukt att det redan gått 24 veckor, och ändå så långt kvar...