adbro

trött liten blekfis väntar på sitt blod så han får pigga på sig 💚

jag märker skillnad, han är piggare nu.
prover och dylikt har inte visat något mer än att Hb är lite i underkant.
eftersom han är två månader nu och det är då som det brukar gå som lägst
och han har visat slöa tendenser så kommer han få lite blod.
får hålla tummarna att det bara var blod som fattades och virus i magen är borta.
får något har där varit med tanke på vad som kom ur var från honom.
liten Milo, bli nu frisk så vi kan få komma hem och lugna alla nerver.

jag orkar inte känna, orkar inte tänka, vill inte prata.
vill bara få lugn och ro, är som en labil knippe nerver på rymmen.
nu blir det frukost och nålsättning på Milo samt att ge en ny synagis idag.
kram på er alla.

någon har lagt sig till ro över magen min och kastat in handduken för idag.
jag gör lika så, god natt - vi hörs igen nästa år!
då hoppas vi på ett hjärta med normal puls, en andning som tar andetag,
en liten som klarar mätta sig själv och en skinnton som är rosig.

ja, välkommen tillbaka kära sjukhusmat säger jag.
fantastiskt nyår i år.
jag klagade förra året, då hade jag i alla fall min barn i livet och man bredvid.
nu sitter jag i vårt klaustrofobiska isoleringsrum och tittar ut...

kopierade din fina status på Facebook min fina make ❤

nu ligger vi nerbäddade i en säng på isoleringsrummet på Neo.
barnavdelningen en trappa ner är fullt.

det hittas inga uppenbara fel på honom. mer än att något är fel.
han skiftar i färg, lättretlig, ont i magen, ulkar, spottar och kräks,
slö, trött, orolig och sen bara slocknar.
de har tagit blodprover, de väntar på att ta urin- och avföringsprov,
ett RS-prov har också tagit. fick kippa efter ett extra andetag.
bara ordet får mig att rysa. det vänder kroppen in och ut.
och så förbannat ironiskt när jag tänker på vår artikel idag...
fattas bara! jag måste sluta tänka på vad som är bra.
säger jag högt att nu känns något gå min väg,
ja då ger livet oss bara en käftsmäll till.
vi får hädanefter ta emot framgångarna i tystnad och bakslagen i skri.

varför åkte vi in?
efter en piggis till pojke i två dygn, som vi givetvis gladde oss åt,
blev han slö, blek och väldigt trött tidigt igår morse.
sedan dess har han inte ätit ett mål själv, ulkat, sovit
- han sov till och med själv hela natten i sin vagga.
han krystar och skriker över magen när han är vaken.
efter en smärre diarré kastadkräkte han och sen satt vi i bilen.
vi ringde in till Neo och det var inga tal om saken, vi skulle in.

så nu går vi i väntans tider, lite sömn hade ju inte skadat.
men Milo ligger här uppkopplad i min famn och sväljer om maten.
han är ju så liten, låt honom bara få vara liten bebis i fred.
låt mig vara i fred, kan jag inte bara få lov att vara?
bara existera och vara så tacksam för livet och mina barn?
kräver jag för mycket?

dom hittar inget men något är fel.
vi är tillbaka på Neo.
observation och tester väntar.

lille plyre, jag älskar dig så innerligt!
Tilda finns hos dig ❤

...Milo är inpackad i bilen, igen. vi är på väg till sjukhuset i natten, igen.
säg att vi målar fan på väggen nu, snälla.

han må ha rundat till sig men om han är så fasligt rund vetitusan :) tight body...
dessutom är liten kråka nog inte kry. till och med fått sätta sond och han tappar i färg...

tar han nappen? är det botemedel för att kunna sova själv?
är det? är det?

i så fall tackar jag någon från förr som uppfann tröstnapp.
lade oss för en timme sedan bara och han är redan äten och nerbäddad.
god natt? ja, jag tackar för sömn såhär två månader senare...

har flertal nätter drömt om samma märkliga saker i olika skeden.
gemensam nämnare är väntan i bilköer, bilar och krockar.

senast i natt drömde jag att jag körde på motorvägen,
det blev tätare med bilar, tempot saktades ner avsevärt för att sedan stanna.
jag ser en slingrande väg full med stillastående bilar,
kilometervis med bilar väntandes och fast.
jag lyckas kliva ur situationen och ser en stor kaos.
några bilar i kön har krockats för att de inte sett bilen framför stanna.
huller om buller med bilar fram till trafikstockningens orsak.
där är en stor hög av bilar i en brutal krock.

jag tror inte riktigt på drömtydningen med läste om det ändå.
att drömma om bilar betyder att du har något i det förflutna,
något som du vill ändras på men det hela styrs av yttre påverkan.
bilkrock betyder att mista en vän.

kan inte nog skrämmas av sådana "tillfälligheter" runt mig.
kan inte nog analysera och sätta i parallell till mitt liv idag.
märkligt.

jag och Milo har varit här nu i två timmar och sitter på ett rum och ugglar.
slö, kräk, magont, buller i magen, skrikig, trött, ulkig...
men nu piggade han på sig så klart när vi tog oss hit.
blodprover tagna och vi sitter här och fördriver tiden när vi bara skulle sovit hemma...

nu sprängde han den - 3 tusen gram bebis!
efter en veckas knapp viktuppgång slog han på stora 200g på fem dagar.
min stora lilla fina bebis.

nu vågar vi låta honom klara sig utan sond mer och mer.
om han bara kunde se till att vända dygnet till mänskliga vanor...

2,6 kilo bebis och jag inbillar mig att detta kommer gå bra

funderar seriöst på om det var lite tidigt att lämna prematurblöjorna :)
här är en vanlig, hederlig pampers 1

jobbar effektivt idag - mat och sömn at once

...finns något sötare?