MORGON
hämtade barnen med en smärre hybris igår
"ta kort på mig" och lägger av posen.....
"tack för idag, ses imorgon. ska ha sovmorgon så vi ses nio"
halv sex började morgonen...
nu blir det kaffe i sängen,
Nova har sina nya favorit "katten i hatten" på TVn
(tror ni hon vart mäkta imponerad när jag visade en bild på mig,
när jag för några år sedan var på universal och "träffade" karaktärerna)
Milo han är inte från denna familj alltid...
han är liten mister crazy som antagligen är överallt och ingenstans.
nu blir det att göra klart i lugn och ro.
andre är andra dagen tillbaka på jobb...
kan bli en intressant föreläsning om
statistik i eftermiddag.......
F***K**
stressar ihjäl mig för att få rätt på allt som de begär från skolan.
logistiken är fan inte en självklarhet.
kör fem mil för att mötas av
"oj, kommunikationsfel, jag trodde det var imorgon"
ja men din dumme sate, imorgon kan inte jag.
för imorgon har jag en jävla praktikdag att tvungen ta igen.
den tryckte jag in i mitt schema eftersom imorgon var ledig,
och idag var en dag jag skulle till Halmstad...
så nu sätter jag mig, efter att ha slösat en hel förmiddag,
i bilen och kör hem fem mil till för ett "kommunikationsfel"
inte vet jag, men hur i helvete kan 4/3 vara ett kommunikationsfel!???
4/3 är för mig en rätt jävla självklar 4 mars - IDAG!!!!
så, avreagerad.
SPÅRAR IVÄG
det har gått en timme av föreläsningen och jag har redan tappat fokus.
jag kom bland annat fram till att jag skriver bokstaven T med taket först.
min föreläsare är en salig skåning men refererar till bantningsmetoder
under föreläsningen om hur man analyserar sin metod och sitt resultat.
för första gången under min lärarutbildning känns inte min futtig.
idag är det "bara" grundskollärare som får ta den skiten...
14 veckor och 4 dagar kvar!
MILO SJUKIS
nova kom med mig på min "sista dag" på praktiken idag.
sista kortet på barn i Helsingborg.
snacka om att liten loppa fullkomligt förgyllde min dag.
andre kom och hämtade oss.
med en varm liten Milo med röda ögon. tänderna! fick en ny senast igår.
men nu har vi gett han alvedon för att sova med 39 grader feber.
stackaren hostar och vrider sig i bingen.
ett tag var han helt blåflammig och svettig...
äh jag är ingen nojig mamma och både vet och förstår att barnen är sjuka.
givetvis vill jag inte se mina barn annat är i tipp topp och strålande,
men jag är lite mer realistisk än så...
men nu är det jobbigt!
det är rörigt men vet att för två år sedan var sista dagen i Helsingborg.
sista dagen jag gick dum och korkad och fattade inte hur jävla illa det var.
kunde inte ta in i min trånga skalle att mitt barn var sjukt,
att hon skulle komma till att bli livlös under natten,
hamna på IVA, intuberas, skickas i ilfart till BIVA.
att detta var sista dagen jag höll henne levandes i min famn
levandes nära mig för sista gången någonsin...
jag kan inte låta bli att krama Milo.
hålla honom hårt och få panik.
fast han är över året, fast han är som fullgången idag,
fast han nog bara har tänderna på gång,
fast han kanske bara är förkyld med lite feber...
för Tilda var bara förkyld. idag för två år sedan.
och nu idag, två år senare, har jag snart varit utan henne i två år.
åh som jag saknar dig.
som jag önskar att jag fick vara din mamma här, nu.
sett dig vara två. fått ha dig nära, krama min älskade tvååring.
men det har jag inte, jag har ingen tvååring. för hon är död...
sista dagen jag höll dig i livet.
SUPERBRA!
jag brukar inte göra reklam, 
men jag är kär i ett nytt bokstavspussel på ipaden...
eller nytt vet jag inte, men för oss.
man väljer kort, säger namn och bokstaverar.
så man kan ha vilket eller vem man vill.
och när man lägger det hör man sin egen bokstavering och ord.
hur gulligt och kul som helst!
meningsskapande och lärande på samma gång :)
SÅ VAR DET HELGEN
nu har helgen gått, vilket innebär jobb.
var länge sedan jag jobbade nu så på så sätt så var det briljant.
har dock haft sådan fruktansvärd ångest för att komma tillbaka...
sist jag jobbade var det inbrott.
det hände inget med mig - förutom ren och skär panik.
den skräcken när jag inser att det har brutit sig in någon,
springer ut och allt som omger mig är mörker, hav, skog...
fullkomlig panik!
det kanske inte hände något egentligen,
men den fullkomliga skräcken jag kände gav mig ångest och panik.
men idag på jobbet släppte känslorna som rörde det huset.
så nu kan jag slappna av och gilla mitt arbete igen.
imorgon är det praktik igen.
ligger back en vecka eftersom barnen varit sjuk.
känner lite stress och panik över det,
men jag kan inte ändra faktum och får försöka ta en dag i taget.
när jag väl är klar så är jag klar, med hela utbildningen.
PRAKTIK!?
tror att jag snart har en vecka tillgodo att ta igen på praktiken.
även om vår magsjuka går kanske åt rätt håll,
går den för barnen, och framför allt Milo, extremt långsamt fram.
liten är inne på femte dagen nu och Nova äter inte sedan tre dagar...
vi mår i alla fall bättre vi vuxna.
ja, vi har kanske andra erfarenheter med sjukor,
dels för hela svängen med Tildas RS, dels för att vi har prematurer.
men oavsett, för tidiga, känsliga, nyfödda eller stora barn,
vem vill ha sjuka barn??
jag kan bli så trött på alla föräldrar som pressar ihop återhämtningen,
"ja men nu har det gått 48 timmar om jag lämnar fem över halv 7"
seriöst!? du hatar att VAB och ha sjuka barn,
riskera då att någon annan får er skit och cirkulera gärna runt det.
sen blir barn sjuka och man smittar innan man vet det.
men tyvärr är mentaliteten så att många hellre lämnar en dag för tidigt.
förståeligt, för vår vardag är byggd på att vi arbetar.
det kanske vore så att Sverige som land kunnat skapa en förmån?
en förmån så att vi kanske på sikt kan få mer antalet sjukdagar?
så att barnen kan få återhämta sig i lugn och ro?
att föräldrar kan med hjärta och känsla känna av hur barnen egentligen mår.
ja, jag är trött på att barn har gult snor och är utmattade i förskolan.
men nu går vi sakta mot varmare tider och får sparka ut ungarna.
idag får vi se det positiva att vi har fem dagar med bara familjen.
kan man kalla det kvalitet eller vad!!
MINIATELJÉ
har alltid brytt mig om hur saker och ting är tillgängligt,
det blir inte bättre av att läsa Reggio Emilia...
så även här hemma är miljön en tredje pedagog ;)
ett staffli och lite mer behållare till pysslet ska tillkomma,
annars är vårt "avlastnings-, tvätt-, kontors- och gästrum" utröjt.
sorterat lite och kastat en hel del...
dock var måla inget att avbryta leken med,
varken för Nova eller för vår lilla sjukling...
PRESTATIONSÅNGEST
den är där, liksom en trogen vän sedan barnsben.
just nu är den mer ett hot mot mitt befinnande än en push...
jag vill så mycket.
jag vill göra mitt bästa, vara bäst. ha kontroll. kontroll, kontroll!
jag vill prestera, tror alla ser mina brister och vill motbevisa.
klarar det inte.
och istället för att ta en steg tillbaka och faktiskt låta ärligheten tala,
så biter jag ihop. går på halvfart.
det tar så mycket energi att tänka på alla måsten jag ser jag misslyckas med.
går så mycket tid och energi åt att hitta ursäkter och lösningar.
i slutändan står jag här än en gång och bara sover inombords.
ångesten bidrar till högvarv på mig och noll i funktion.
jag glömde till och med bort min tid hos psykologen igår.
höger, vänster, höger, vänster. andas in, andas ut, in, ut...
off
PRAKTIK DAG 1 ✔️
jag ska egentligen inte klaga.
glad att få komma tillbaka till min förra praktikplats.
men många minnen - det var där vattnet gick med Tilda.
det var där som jag bröt ihop och fick ta en paus.
men jag trivs. goa ungar och jag bryr mig om dom alla redan.
men det är som en ettåring på inskolning.
jag har som inget filter och tar in alla intryck.
helt slut efter sju timmar bara...
sen prestation på det. denna praktik är avgörande.
jag ska vara redo, klar för att titlera mig som förskollärare. pedagog.
jag ska vara klar att ta hand om människors ädlaste ting.
forma och leda barnen till framtiden och livet.
vågar inte slappna av en sekund...
19 veckor och tre dagar kvar. håll ut!
LIVET BÖRJAR
imorgon.
första riktiga dagen på dagis för Milo.
jag ska upp till skolan.
hej nya livet - vet inte riktigt om jag är redo...
DIDAKTIK, FAN!
då sitter man här igen, forsar fram den didaktiska biten i kursen.
två fältdagar och nu rapport på åtta sidor att lämna in.
Milo sover, Nova på dagis, kaffe laddat.
får jag bara klart detta är det en uppföljningsdag i december,
annars kan jag vara hemma som en normal hemmamamma igen.
njuta av tiden fram till januari med ungarna.
januari börjar inskolningen.
slutet av januari drar min sista termin igång - slutpraktik och C-uppsats.
börjar bli trött och känns utdraget med skola nu,
men när jag tänker att min klass gick ut tre terminer tidigare än jag kommer,
och jag hunnit med att föda tre barn, spendera månader på sjukhus,
förlorat ett barn efter tio dagars sjukdom, skolat in två barn på dagis,
arbetat, tränat och varit mamma så inser jag att jag är fan bra.
kom inte hit och klaga på mycket i skolan, tungt på jobb,
jobbigt med barn och svårt att få tiden att räcka till...
BIT IHOP
skolan, den jag brann för.
nu hade det kunnat kvitta,
men det är för något gott...
KVÄLLSMYS
spenderat en heldag i skolan, efter ett samtal.
vi börjar kanske komma någonvart med samtalen, kanske.
men det känns stort och lite skrämmande,
så låter det vara sagt men inte mer så länge.
skolan... tror att en prestation i att faktiskt slutföra,
det kan lätta en del av det pussel som som stressar att få ihop.
känna att jag presterat, att jag klarat, att jag är någon - något.
ett par veckor till nu i höst. bit ihop!
sen är det ett par till hemma med Milo innan jul.
i januari ska han skolas in, min lilla bebis!
och våren, ex-arbete och slutpraktik.
bit ihop - sen är det över!
nu lär sig Nova hur det är att ha en lillebror...
Emma och lillebror, lite nostalgi faktiskt...
jag läste Emma-böckerna i mängder när jag var liten.
hur..eh..tänkte du nu?
såg precis en småskoj grej på min kurshemsida på skolan.
jag kan alltså "dela" sidan på Facebook...
varför i hela fridens namn skulle jag länka till den på FB!??
bara en liten tanke...
jag kan alltså "dela" sidan på Facebook...
varför i hela fridens namn skulle jag länka till den på FB!??
bara en liten tanke...
