GOD NATT

Tilda ligger och sover med värden man inte kan vara annat än nöjd med.
pumpar lite mjölk jag
(lite var kanske underdrift, närmre 1,5l/dygn + amning)

tänker fortsätta pumpa, känns bra att veta hur många barn det kan hjälpa
dessutom underlättar det för lillan att orka amma när det finns mycket i kannorna :)
men amning går bra, KMC-ammar över tre mål om dagen.
sondar tre mål på natten (för bådas sömn och återhämtning)
och ammar med sondkomplettering de två målen som blir över...

börjat planera för hemfärd nu.
fått godkänt i sondsättning (check), lilla Ts öron fick godkänt i kontrollen
elektroder ryker på onsdag (tar i trä), värmebädden är så gott som historia
...hej hemsjukvård! bara vår knallande stora tjej blir frisk.




BABYBLOGGAR

följer en hel del bloggar. prematurbloggar, preggobloggar, babybloggar..
(ja, hälso-, mode-, ...jag alla bloggar som tillhör vänner)
finns en hel del till jag följer, men vill dela med mig av några.
detta är Novas (&Tildas) kompisar och blivande kompisars bloggar...
(...& de som är värda att läsa och trogna min blogg så lite give and take)

ALEX & Wille
EMELIE & Hailey
EMMA & Vilja
EMMA & Maya
JANNI & Emilia
LINA & Lian
SANNE & Oliver
TABITA & Nova
ANNELI
SANNA

(...en del är låsta, men ni som har lösen påminner jag om att sidan finns ;)

HIERARKI: sjukhus

nog för att jag visste att titlar har sin rangordning,
men att det var sådan utmärkande hierarki på sjukhuset kändes förlegat, men sant.
den mest självsäkra och mest utmärkande sjuksköterskan,
den som bossar och domederar runt de stackars undersköterskorna,
kryper ihop med svansen mellan bena när läkaren befinner sig i samma rum.
intar en underlägsen roll, ber nästan om ursäkt och börjar var mening med "jo, vi tänkte lite att..."

märkligt! men nu om någon gång så skapar delkursen om organisation, kultur, etc mening.
fräckt bara att det krävdes två månader på sjukhus snarare än i skolan för att förstå.
...dessutom läser jag till förskollärare och inte sjukhuspersonal.

Tilda har idag för första gången någonsin i livet fått ta på sig kläder.
mamma och pappa har varit på babyaffär och köpt (bl.a.) en liten dress i storlek 40.
sitter som handen i handsken. "perfekt" passform. halva Nova som har storlek 80 :)
tänkte böka på henne pyjamas sen, så då kommer jag att lägga upp en liten bild på det sen.

mamma och pappa svängde inom på väg hem från Kastrup idag med lite fika.
en stolt pensionär "offa" fick hålla liten Tilda idag :)
tant E hann även en sväng inom innan hon skulle på jobb två våningar upp. mysigt!



AFTER WORK: livsnjutare

jag och min fina lilla paps

 

pappa är idag, tillsammans med mamma och Lina, i Chicago.

det är pappas sista tur dit, sista tur någonsin, som flygkapten på SAS.

gubben ska bli livsnjutare på heltid.

 

sorgligt att inte kunna dela denna stund med dig. en stor dag.

men ingen är stoltare än din dotter som sitter hemma och tänker på dig

världens bästa pappa!







NU ELLER ALDRIG

jag (läs: vi) har gått från att stirra in på en litet, litet foster genom en ruta.
allt hon gjorde, alla ljud, alla grimaser, alla värden - allt fick vi fråga om.
jag kände inte mitt barn. jag visste inte ens hur jag skulle börja att tyda henne.


med tiden började jag förstå vissa prematura signaler hon visade.
dessa växte mer och mer ihop med att hon utvecklades till en egen person.
hennes rörelser och ljud föll mer ihop med hennes personlighet snarare än "prematurt beteende"
idag får personal fråga och rådfråga mig om henne. jag vet och jag kan mitt eget barn. äntligen.

kan säga att tur i oturen är det barn nummer två. och jag är stark som mamma.
jag tror på mig själv.
många stackars förstföderskor här bli schizofrena av alla sköterskor och skötares alla åsikter.
gör si, gör så. använd napp, försök vänta med napp. amma, pressa, stressa. sonda och känn av.
det är bra, det är dåligt. du kan, du ska inte. barnet hit, medicin dit...bla bla bla.

snälla mammor (läs: föräldrar), till prematura som inte, tro på er roll.
ni känner ert barn. ni lär känna ert barn. det är ni och er vardag som ska gå ihop i slutändan.
lyssna på tips, ta till er ideér. testa, försök men TRO PÅ ER SJÄLVA! ni kan.

för att ge självförtroendet vad gällande kroppen min en extra kniv i ryggen,
har jag tittat på "kardashians" och "girls next door" nu... bu-hu
nej, jag ska inte spackla nyllet och gå i kort, kort så fort dagens ljus letat sig in genom persiennerna.
men jag saknar mig själv. vill känna mig fräsch (lycka till när du ammar tänker du:)
känna mig lite stolt över mig själv och hur jag behandlar min själs bärare. (kroppen)
nu mest ignorerar jag den och ger lite tjyvnyp allt som oftast :) men jag är för fan småbarnsmamma!

...men det vill jag inte gömma mig bakom för alltid.
ska försöka få in lite av min gamla vardag (nej, inte deff och gym 6ggr/veckan med PT)
vill ut. röra på mig. ta hand om mig själv. lagra energi på rätt sätt. orka. må bra. äta hälsosamt.
kan myyyycket väl bli så att en kategori "hälsa: kropp&själ" eller motsvarande dyker upp.

resterande plats i bloggen dock kommer bestå av mjölkfläckar och bajsblöjor ett tag till! :)
no worries.
dock kan jag säga att min tid som ängelholms paris hilton med flaskor och dylikt är över.
bilder med mig och alkohol är antingen kommande parmiddagar eller sentimentala inlägg.


...så hej då fjortis. hej beach 2012 (med två kids:)!

NU JÄVLAR

...händer det grejer här med små fröknarna Adbro.

NOVA
hon har länge gått stabilt med någon i handen, och oj som hon vill gå.
har tagit ett par steg för att sedan sätta sig.
hon har kunnat, inte velat och framför allt inte vågat.
i morse knallade hon utan problem fem steg.
sen gick hon mellan sjuksköterskorna och pappa, fler steg om och om igen.
hon kan :) hon både vill och kan, och börjar så smått våga - fegis!

Nova är så rolig. hon ska alltid busa med nya folk på avstånd. detta gäller även här.
hon börjar känna sig varm i kläderna här dock.
en riktig liten skitunge är hon. med charmen på topp och rävarna bakom öronen.
gillar syster Kent (!?) så mycket att hon blir ledsen var gång han lämnar tillbaka henne.
hon har nog satt ett litet spår i allas hjärta här har jag hybris nog att tro.

TILDA
liten kan man nog säga definitivt blir stor. & duktig.
ska ju kanske inte har storhetsvansinne helt och bli för entusiastisk, men det går bra.
som över en natt KMC-ammar hon två mål på ett dygn.
hon börjar vid tutten på de flesta målen och får bara lite komplettering genom sondning.
hon håller värmen och värmebädden lär se sin sista natt med Tilda.
syrgasen har hon inte varit i närheten av nu på ett par dygn, koffeincitratet dras till måndag.
...med andra ord kommer hon kopplas av elektroder och dylikt. hej apnélarm!

givetvis styrks vi av framstegen, men är realistiska och tar fortfarande en dag i sänder.
men skulle inget brutalt störa utvecklingen för Tilda, kan vi nog se hemåt om dryga veckan.
kanske tidigare. kanske senare. men det är snart.
känner att jag får nog mentalt börja förbereda mig på att åka hem om en vecka.
vara inställd på en månad... det är ett par dagar som spenderats här i trygghet.
nu ska jag helt plötsligt komma att få ta med mig mina barn hem. tillsammans.
...ska bli fantastiskt skoj att se Novas min när vi packar in alla i bilen.
dock har det gott bra inatt, första natten som alla var samlade.
tror att Nova inte riktigt är införstådd med att det ens är en människa. mest en rörlig docka kanske...
vad vet jag?

ska vi låta Nova sova middag, Tilda äta lunch. sen ska vi bege oss till svärisarna ("svärisar")
både farmor och mormor (till barnen) var här igår.
kan säga att de vandrade ut ungefär en meter längre båda två. de fick båda hålla Tilda. kärlek?

stolt mormor? stolt farmor?

ett stort TACK till allas ihållighet att följa bloggen, peppa och stötta samt all fin feedback.
de må ha varit en resa som heter duga, men nu börjar vi se destination: hemgång.
puh, jag kanske inte rekommenderar en prematur födsel, men jag går ur det med en stark familj.
kan vi detta kan vi allt

FAMILJETID

skrev ju min salstenta för två helger sedan i grundläggande matematik.
när jag efter 1,5h fick ta till miniräknaren för "5+2"
kände jag att jag var lite väl optimistisk, huvudet var väl kanske inte riktigt på skaft.
men ta sig fan, jag var lite grym på matte trots allt, satte VG på den tentan! :)
duktiga mig!
(för att rättfärdiga mig har vi U, G eller VG som betyg)

så, hybris för denna morgonen (dagen?)
precis haft Lina och André på lunch här. god och nyttig laxsallad hade lillan styrt.
well done.
Lina fick gullat med liten Tilda och ska ha Nova sovandes hos sig inatt. moster-time deluxe.
med andra ord ska jag och André ha lite egentid med vår minsting.


jag hade Tilda sovandes i sitt kängurubo i min säng inatt. så kärlek.
sköterskan kom in i morse där jag satt och njöt. den stoltaste modern i stan.
"har du sovit gott?" "nej, ungefär inte alls" svarade jag och kände mig lika nöjd.
jag må ha sovit tolv gånger i natt om 20 minuter. men vem bryr sig? liten blir stor.
Tilda tyckte nog att det var ovant att sova på nytt ställe.
sen kände hon och hörde att jag var hos henne. men inte nära henne, hud mot hud.
så hon gnydde till och från. övervakningslarmet plinga. hon skulle äta. jag skulle pumpa.
men hon var hos mig.
så jag kan ju ge en heads up till Tretorn/Puma imorgon;
er käre medarbetare André Henrysson kan komma att ha zombie-syndromet imorgon..


annars vet jag inte mer vad som är nytt här på fronten.
Tilda gjorde en ögonkontroll igår och fick tummen upp med undantaget att
"hon är ju lite omogen i ögonen" - oh fasen!
hon klarade det fint utan tårar. däremot blev hon fly tosig, låt mig bli!
hon äter bra, går upp i vikt bra. näringskomplement efter annat trappas ner.
hon tittar efter ljud och ljus. hon är med och är en pigg liten tjeja (när hon inte sover :)
kan väl åter tillägga att en liten tokstark vilja växer fram hos lilla damen.
små fröknarna Adbro är ju inte direkt några töser man sätter sig på!

NEJ

...jag har inte glömt er, inte någon av er!
det är bara det att detta fantastiska Wi-Fi på detta ställe har valt att lägga av.
så i all desperation får jag slänga iväg ett livstecken genom mobilen.

får jag inte igång datorn under dagen, så mobilen bistå som verktyg.
åh ni skulle bara veta vilka fantastiska tankat jag har att dela med mig av! :)

nu kommer snart lilla syster min, hon hitta ner från Norrland.
även min utvalde livskamrat och far till mina barn kommer.
en härligt liten samling lunchsällskap!


TVÅ SOVANDE BARN

♥ ...tur hon får sin "skönthetssömn" haha


...lite senare var hon borta. lyfte på madrassen och där låg hon.


PLATSERNA ÄR BYTTA

Nova ligger och sussar en trappa upp.
Tilda sussar på pappas bröst.

vi må vara splittade men det är otroligt mysigt att få hämta Nova.
bara vara vi två och mysa, så som vi alltid gjort i ett års tid tillsammans.

Tilda har dessutom fått komma ut på webbisar nu :) så fin hon är!!
Nova var givetvis världen vackraste bebis när hon föddes,
men de hade ju kunnat vänta lite - titta svullot :)



förutom svullnad, visst är de likadana

MÅNDAG och TILDA är 32+6

det må vara mörkt och lite ensamt. dov belysning och ljudet på TVn är av.
men hör ligger vi, jag och Tilda, tillsammans i min säng. min säng i mitt rum.
tror lillan är den som njuter mest.
syresättning på 98% och inte en enda dipp.
(förutom när en på tok för stor klunk mjölk skulle klaras ut,
då stängde hon av och pulsen gick ner - men sånt som händer! :)

vårt annars inte så gästvänliga rum blev med ens fantastiskt mysigt


hon är så duktig! tänk att bara över en natt så sker så otroligt mycket.
hon andas. syresätter sig. klarar av att känguru-ammas. & är hos mig.

pappa var här och fika idag med Anna och Alfons.
de fick se liten bebis. precis lika liten som lillasyster är i magen.
vi som var beräknade samtidigt. Tilda var tvungen att trots med ett år äldre...

imorgon blir det permis för mig. Tilda ska få mysig pappatid.
jag å andra sidan ska få obetalbar tid med min fina Nova.
saknar min vardag. saknar min Nova.

nu ska jag njuta vidare och hinna få i mig lite mat snart.
apropå. mjölken som pumpas äts i kronologisk ordning.
lilla T har hunnit är upp maten till och med 25dec - knappt nio liter.
med andra ord ligger där några liter till i frysen sedan dess.
oj så många bebisar det kommer bygga starka när jag donerar!

ha en fenomenal kväll - det tänker jag i alla fall

URSÄKTA RÖRAN

...om det uppstår någon
- jag försöker bygga om!

FED UP

"honest to God I'll break your heart,
tear you to pieces and rip you apart
"

jag tror att bitar ur denna låt är som mitt samvete som skrivit till mig.
jag känner hur mitt samvete stundtals äter mig inifrån hjärtat och ut.
vara en bra mamma till Tilda på sjukhuset och ge henne min närhet,
bra mamma till Nova och finnas där genom alla hennes utvecklingsstadier,
vara en värdig flickvän till André och ge han all den lycka han är värd.
jag varken kan eller orkar något av det fullt ut.

knappa sju veckor har gått, det kanske inte är konstigt att man blir less.
här inne är man konstant styrd av klockan, men ingen har en aning om vad hon är.
räknade ut att jag spenderar i runda slänga 16h/dygn liggandes i säng.
där emellan sitter jag och äter, duschar, fördriver lite tid vid TVn, matar T, pumpar...
hjärnan har fullkomligt slutat att fungera mer än på automatik...

men sen tittar jag på lilla liten T och förstår värdet av att göra allt för sina barn.
varje liten ryckning, litet knorr. var gång hon slår upp de små stora ögonen.
hon är Nova upp i dagen och var gång jag ser Nova i Tilda då vet jag.
djupt inifrån själen bekräftas det. mitt älskade lilla barn. allt som spelar roll.

ligger i sängen inne hos Tilda nu.
hon knorrar lite där hon ligger på min mage och kommer till ro.
i varje andetag vi andas tillsammans känner jag hennes söta bebislukt.
snusar hennes huvud medan hon smackar belåtet i sömnen och sover gott.
vad är kvalité i livet om inte det här mina vänner?

MKÄD och tack för allt fint

NU GÅR DET UNDAN

liten Tilda i blomsterängssäng

 

TILDA

liten blir stor, känns som en evighet sedan jag uppdaterade och ändå är det...ett par dagar?

hon har passerat 2kg - mer exakt väger hon 2008gram vår lille tjockis!

hon går från 12 matstunder per dygn till bara 8 gånger nu under helgen...

hon är lite knorrig, lite luftig i magen...men beror säkert på omogna tarmar.

hon fick igår sin egna lilla säng med värmebädd där hon ligger så mysigt.

dock är hon så varm att värmen sänkes varje tempcheck, kanske snart slipper den med!

hade det inte varit för att vi behöver läkarens godkännande,

hade vi redan idag kunnat ta in henne till oss på rummet. får snällt vänta till måndag.

hon är så duktig på att vilja sutta och ta tutten, så om en vecka tros hon kunna KMC-amma.

...det innebär att hon ammas fritt 1-2 mål per dygn och sakta går över till att bara ammas.

 

har en duktig storasyster med oss på sjukhuset idag.

hon leker fint medan vi dricker en snodd kopp kaffe - tack BB för dom!

Daniel och Rossa kommer snart med lite hemmalagad föda (och en omgång McDonald's)
en helt vanlig mysig dag på neonatal i Helsingborg med andra ord...


...finns lite likheter med liten Nova


SKÄRMEN

så här ser utsikten ut för mig 7-8h/dygn...
ögat följer liten prick på skärmen som ritar kurvor om och om igen.
kurvan ändrar fort, blicken slås ner på bröstkorgen där liten Tilda ligger.
livlös och skiftar färg. petar lite på henne och hon drar ett djupt andetag.
hjärtpulsen går upp och larmet tystnar.
blicken söker sig åter till skärmen och följer lilla pricken på nytt...

ni prematur-föräldrar, känner ni igen scenariot?

dipparna blir dock färre och färre, mindre intensiva för var dag.
men trots vetskapen om att alla barn andas omoget och har ojämn hjärtrytm,
så är det hela grejen av att se och veta som gör att det gnager.
när Nova var liten slog det oss ibland "andas ungen? lever hon?"
men lugnade oss med att "klart hon gör, har hon alltid gjort"
med Tilda är det mer "hur vet jag att hon klarar denna apnén?
tänk om hon behöver hjälp just denna gång vi litar på att hon klarar det själv?"
...varför ska man vara så skör som förälder? :) dessa små liven!


KÄRLEK

jag är fortfarande gravid
jag bär mitt barn i min famn


EN MORGON PÅ SJUKHUSET

tilda kör numera nercabbat

nova dissar fasta telefon och ringer "mo-mo" med iPoden

FÖRVIRRAD KAOS

jag har gått från att vara labil till allmänt schizofren
(vilket kanske är en hårfin gräns, vad vet jag...!?)
det enda jag gjort den senaste tiden är att vilja vara klar med neo-tiden.
helt plötsligt är vi i ett tidsintervall där vi pratar veckor, tre kanske, innan vi är hemma.
kände nästan hur det knöt sig i magen när André tog upp "tiden när vi kommer hem"
åka hem? vi? jag och Tilda är ju hemma...?!
sen att jag har ett hem i form av vårt hus; med det är ju mitt, André och Novas hem.
hur ska jag kunna få ihop dessa två världar? vi är ju så trygga och isolerade här.

jag tror man kan likna denna form av instutitionalisering vid Stockholms Syndromet.
eller en princip av den i alla fall...
jag kräker på tanken i att spendera en sekund till här.
jag får nästintill ångest på att vi en dag ska lämna.
ja, labil, schizo,  bara dum i huvudet eller bara fullkomligt normal - fan vet jag!

har haft Nova-busen här i natt hos mig och tankat kärlek och energi.
igår var vi på Olivers 1årskalas och imorse hade vi efterlängtad mamma-frukost.
att mina gamla hederliga vänner finns där och ger mig styrka,
det är ju rätt självskrivet då jag råkar ha planetens härligaste vänner.
men i en relativt nyfunnen vänskapskrets, finns så mycket att hämta.
dessa tjejer är mina vänner, och jag pratar rätt från mitt hjärta.
våra barn går fint ihop och är väl första anledningen till umgängets start.
det är en så varm och fin relation vi byggt upp. inga krav, bara en samling fina själar.
ni ska veta att jag är otroligt glad för att ha hittar er och alla våra stunder och påhitt!

...sen att alla (i stort sett) är gravida med andra barnet gör ju inget.
tänk vilken go samling ungar i samma åldrar vi kommer ha som kutar runt!!

nu var det inte bara gnäll och tandagnissel från mig i bloggen.
fy, måste göra sken av att mitt liv är fullkomligt förödande.
...ja jo, det kanske inte är något man önskar någon,
men det finns otroligt många fina och positiva stunder i hela kaoset.
men åter, för att hitta styrkan i vad som faktiskt går bra,
då måste jag få kräkas av mig all negativ energi och orka klättra vidare.
tack för att ni pallar med mina gall-spyor här i bloggen - det kommer komma solsken.
när det är lättare att ta olika bilder med mer variation,
då kommer kamera och upplägg gå på högvarv.
...framför allt nu när Tilda kör nercabbat i kuvösen, då den är för varm nu.
stora tjejen, 1800g lite drygt är hon uppe i nu :) ska iofs vägas snart!

min fina lilla familj!

BRÖSTMJÖLK

hittade en sida med näringsinnehåll för bröstmjölk
så en fråga,
om bröstmjölk har 750kcal/liter mjölk,
innebär det då att jag måste öka min kost med 750kcal ut i tomma intet?
(pumpar väl dryga litern per dygn skulle jag tro...)

ska det sen kosta kalorier att producera mjölken,
då kanske det inte är så konstigt att jag är konstant hungrig...!?

(ja, jag har bekräftelsebehov att det är okej att ha maten som tidsfördriv här)
faktiskt det lite roligt att det är så ingående information om mjölken.
skoj kan man ha som jag har...

för det andra är det fortfarande jävulskt tråkigt att låta en maskin dra i tuttarna.
lilla T vill så gärna tutta och suga.
men smutt, smutt och sen är hon over and out i två timmar.
dock lyckades hon nästan kväva sig själv idag när hon fastnade i en opumpad tutte,
jag fick ammat henne i en kvart och min damer och herrar; det är moderskänslor.

nu ska jag sluta ha TVn på i bakgrunden och få mig en god natts sömn.
ska hämta stora lilla skruttan imorgon och åka på 1årskalas hon Oliver.
sen ska jag få ha hela min familj imorgon natt hos mig på sjukhuset! natti.

GALLA

får inte lov att ha datorn när jag är hos Tilda i kuvösrummet.
men är det någon gång tankarna går på högvarv är det nu.
satte telefonenflygläge och skriver mina memoarer här och nu.


jag vet inte om jag är trött, understimulerad, ensam eller vad.
men har haft en otroligt uppgiven dag idag. ingen motivation till något...
plockade upp lilla T innan och satt i en timme och stirrade på henne.
jag kände bara hur jag ville därifrån. ville inte bara sitta där, inte alls.
blir nästan spyfärdig på att inte få göra något.
dag in, dag ut och bara sitta där. titta. vänta. jag blir galen...
känner mig som en urusel mamma som inte vill sitta och vårda mitt barn.

det här är riktigt jävla jobbigt! punkt. framför allt de dagar verkligheten är påtaglig...
andra dagar, de flesta, skärmar jag av och har endast fokus på att klara dagen.
då känner jag varken efter eller tänker på vad vi faktiskt går igenom.
men ett fåtal dagar vandrar känslorna fram med iskalla, bultande steg.

95% av tiden rullar mest obemärkt förbi mig och plötsligt var hon 1 månad gammal.
andra små stunder gör det ont i mig att inte kunna vara en hel familj.
Nova, André, vi, Tilda, jag, livet, familjen... allt sliter och drar.
hjälper inte alltid att se ljuset, för här och nu är vi lik förbannat kvar i tunneln.
efter idag är vi de som varit här längst.
och till vi får åka hem kommer alla barnen här nu att ha hunnit åka hem.

jag menar inte att jag mår dåligt, men det är mycket tankar som snurrar.
för att inte behöva lägga in sig på psyket tre våningar upp,
väljer jag att ventilera ett par av alla hundra röriga tankar här.
när känslodemonerna fått släppas fria och slutar gnaga inifrån på mig,
då kan jag samla ny energi och orka fokusera.
ge min kärlek till de som behöver mig mest just nu; min familj...

sjunker sakta ner i kudden med slutna ögon.
ett gitarrsolo spelar tyst i mina hörlurar.
mot mitt bröst känner jag en liten, liten kropp andas sina små andetag.
mitt lilla barn snusar tryggt hos mig och blir starkare för vart hjärtslag.
i detta nu känner jag mig komplett och kan stänga ute världen.
jag ger henne en öm puss på hennes lilla, lilla lena panna.
detta ögonblick delar vi två. ett ögonblick av ren kärlek.


DÅLIG "STATUS: ONLINE" HÄR


LABILA GÄNGET

jag må överreagera och förstora något som inte är ens hälften så stort.
men som nybliven mamma, inlagd på neonatal och har ett extremt prematurt barn
- då är man labil! man behöver en extra försäkran om att allt är bra, att allt är normalt.
(väljer att generalisera med "man" istället för "jag" för jag tror jag pratar för marijoteten)

när man hör surret från andra inlagda på avdelningen om farliga bakterier och smittor,
då vaknar man till liv och börjar ifrågasätta sitt barns status.
- framför allt när ens barn är involverat i snacket som går.

för att göra en lång historia kort, så har väl alla hört om smittorna som snurrat sedan sommaren,
skriverierna om dödsfall och de strikta restrektionerna om smittoskydd, etcetera.
ens sunda förnuft vet att media förstorar upp och det alltid finns bakomliggande fakta,
med det är min sköra lilla, lilla bebis som ligger där i kuvösen och överlever.
jag må tänka positivt och klarar det väl,
men för att vara brutal så är vi här för att Tilda inte ska dö. man agerar inte är stabilt alltid.
man tänker inte logiskt och strategiskt då man handlar med hjärtat för sina barn.

när flertal familjer får olika information om samma sak, framför allt en sådan smitta,
då blir man misstänksam. man blir orolig och ifrågasättande.
någon fick svar som "vi trodde ni blivit informerade" och "ert barn barriärvårdas"
och i samma fråga fick andra svaren "vi valde att hålla tyst eftersom det inte är någon fara"
vidare tittas det på varandra, tisslas och tasslas, ett hemlighetsmakeri och prover tas.
vi (föräldrar) må misstolka, förstora och göra oss sårbarare än vi är.
- men det är ändå upp till personalen att se till att kommunikationen fungerar.
åter igen, man är så psykiskt svag för allt utanför ramen av att barnet går åt rätt håll.
borde man som professionell person här veta, ingen överraskning att ens barn är ens allt heller?
man borde göra allt som står i sin makt för att förklara och räta ut frågetecken.

den informationen vi fått, att det bara är rutinkontroller som inte påvisat något
- jag hoppas fan ta mig att det är den som stämmer.
för har saker tystats ner och nu kommit fram genom andra inlagda,
då kan jag lova att djävulen i Emma Adbro kommer att träda fram.
en moders kärlek till sitt barn är inget att underskatta.

TILDA BUSEN

Tildas vikt gick ner och stabiliserades, så hon fick plocka bort nålen i pannan.
hennes dippar blir färre och färre, och oftast klarar hon av att återhämta sig själv.
lilla plytet blir bara piggare för var dag - allert och med!
CPAPen används endast ett par timmar per dag, hon orkar så mycket mer själv.
lite sisådär med syreupptagning, men inget lite syrgas inte kan lösa.
sen sin lägsta vikt har hon nu gått upp 600g, mer än 50%...
hon går verkligen från att vara ett fött foster till en liten fin bebis, vår bebis

ni som träffat Nova kan nog inte mer än hålla med att hon har ett litet humör...
Nova är inte gnällig och gråter inte speciellt ofta, men fetglöm att köra över henne.
hennes stämma gör sig hörd! :) sen blir glad lika snabbt igen.
...Tildas etablerade smeknamn här är: VILDA TILDA
haha, redan nu har hon visat starka tendenser till att ha lika humör som Nova.
kan bli två bestämda små damer jag och André kommer att tampas med.
flickorna Adbro tar sin väg och låter sig inte trampas på! :)


vi hade en lång mysstund igår, jag och min liten Tilda

VÅRA ÄNGLAR

det må skilja 1år 1månad & 10dagar
- men attityden är den samma!

SÅPBUBBLOR

ni vet den underbara, lite euroforiska, bubbla man lätt hamnar i som nybliven förälder.
den bubblan när man kan sitta timme in och timme ut och granska sitt lilla knyte.
den hamnade jag, liksom var dag, i och satt och granskade mitt lilla snöre.
insåg att oj, vad hon mullat på sig! inte bara kinder, utan stora kinder.
fingrarna började knubba på sig, armarna blivit slätare. stora tjejen!
tittade en timme till och tänkte på ögonen...båda töserna har fått paps runda, bulliga ögon.
men Tildas såg ju ut som Novas när hon var nyfödd och svullen.
så tänkte jag att som förälder ser man inte sånt, man ser bara sitt vackra lilla barn.

liten vattenfylld tjockis

TILDA
hon vägdes inte igår, så fick bli idag. ha nu i åtanke att fyra dagar sedan vägde hon 1348g.
vågen stog på 1610g - jo, tjena! skrattade och vägde ett par timmar senare - 1618g.
270g på fyra dagar, vilket vill säga en procentiell ökning på 20%...
- poletten trillade ner! konstigt hon var så svullen, hon har ju samlat på sig vatten.
(varför vågen visade 8g mer andra gången blev blöjan snabbt varse om...)
för att kroppen skulle kunna ta upp vätskedrivandemedel, fick de sätta det intravenöst.
ådran i foten sprack så till sist fick de sätta den i huvudet på den lilla stackaren.
hoppas vi hon kissar mycket i natt!
annars så mår hon, ta i trä, rätt så bra. hon vill så gärna sutta på tutten.
hon börjar picka, fastnar i tutten, suger intensivt i tre minuter och slocknar sen totalt.
hon har en vilja som heter duga, och protesterar demonstrativt när det inte passar.
lika snabbt kan hon dock lugna sig, lägga sig till rätta och somna i trygghet.

NOVA

idag tog stora lilla tjejen fyra steg, all on her own!!
hon har dessutom haft sin första långdag på dagis...gör lite ont i mammahjärtat.
men hon hade klarat det galant, ville inte ens hem när André kom och hämtade.
sovit bra, ätit bra och varit på bra humör. det hade fortsatt hemma också :)
vår stora duktiga tjeja!!

GOD FÖRMIDDAG

 

det kallas multitasking - blogg, försenad tenta, frukost, TV och kaffe.

precis myst med en goding nu i fyra timmar, så nu blir det lite egentid.

snart kommer André så vi kan äta lunch och tanka lite kärlek.

god morgon!


TOTAL AVSAKNAD AV HÄLSA OCH RÄTT KOST


nej jag säger inte att jag ser ut såhär.
men jag känner mig sån, typ.

försöker gömma mig bakom ammningen
och en utdragen sjukhusvistelse.
för klappa sig stolt på axeln och säga att
man äter enligt kostcirkelns alla delar
- det är bara dynga!

alla äter halvfabrikat, färdiglagat,
mackor, fil, snacks, gotte...etcetera.
- och i begreppet "alla" involveras jag.


jag må kunna äta mycket och kanske ska öka kaloriintaget en aning,
men det kan inte ske i form av onyttigheter.
bortsett från de fysiska och onyttiga faktorerna, som kan vara okej att förbise en kortare tid,
så saknar jag MAT! jag vill ha hemlagad, hederlig och fräsch mat.
jag vill laga mat, jag vill äta nylagad mat. inte behöva micra allt jag stoppar i mig.
jag vill känna att det jag trycker i mig är riktigt. och framför allt fräscht och nyttigt.
jag vill röra på mig...

jag kommer omedvetet bli ängelholms snyggaste MILF på stranden 2012,
(ursäkta uttrycket...och mitt släng av hybris här)
behovet av rätt mat och motion kommer bemästra allt i min vardag.
åh, suck! är detta ett i-landsproblemklagande av en bortskämd 24åring kanske?
det må så vara, men konstigt varannan på Neo funderar på att åka ner till psykakuten.

barnens barnvagn hör jag skriiiika efter att få användas snart, rulla många mil!
(så känn ingen stress D&R-M att fixa den till oss ;)
...ska hämta hit min pilatesboll! emma.

SKULLE FÖDA OM 10 VECKOR

liten nova var inte heller så stor

 

jag sitter i Andrés del av sängen och känner hans lukt kvar i sängkläderna.

han har varit här en sväng idag på lunchen och ätit med mig,

men det är inte samma sak. inte som att få vara hemma och vara familj.

känns mystiskt att inte bara få vara. får se det som att klarar vi detta, klarar vi allt

 

TILDA

lilla fisen växer på och ska vägas idag, kan hon kommit över 1400g tro?

imorgon är hon 31 veckor gammal, i korrigerad "magålder" så att säga.

okorrigerat är hon snart en månad...

ska inte tjata om hur hon vuxit, hon börjar bli en bebis. en riktigt liten bebis.

jag tycker hon börjar bli stor, här kan man tala om relativitetsteorin...

men så fort jag ser en normalstor bebis inser jag hennes lilla kroppsmassa.

prematurkläderna som finns här i storlek 40 är brutalt förstora, då förstår jag igen.

 

läkaren var och pratade med mig och André idag om Tildas allmäna tillstånd.

hon kommer att under eftermiddagen få en blodtransfusion till, liten bebis med låga värden.

åter igen poängterade läkaren att det är inget fel på Tilda, hon är bara tidig och liten.

de åkommor hon har och hjälpen hon kräver är mer regel än undantag. lugnande!

inga löften ges givetvis, men delmålen börjar kunna skådas i fjärran.

hon har mindre och mindre behov av CPAPen, värme och fukt sänkes suggsesivt i kuvösen.

beroende på hennes kapacitet att hålla värme kan vi nog räkna ett par veckor till i sluten kuvös.

sen kommer hon få komma ut i öppen säng med värmedyna!

förhoppningsvis är hon så stark och vital om fyra veckor, då hon närmar sig 35 veckor,

att hon kan få kopplas ur den intensiva övervakningen till mindre apnélarm och dylikt.

 

när vi väl kommit så långt borde det inte dröja länge till vi får in henne på rummet

...sen kan vi få komma hem! kanske med hemvård, men vi kommer få vara hemma.

jag och André ska få vara hemma tillsammans med våra barn. barn i plural...

men just nu är det en dag i sänder. ett steg i taget. kämpa lilla gullunge!

 

jag väntar på att de ska sätta nål till blodtransfusionen nu, så tar en kopp kaffe.

sen ska jag gå bort till liten Tilda och mysa några timmar till med henne nära.

tack till allas hängivenhet och tilltro, er styrka blir vår


BILDOMANIA - från Neo i HBG

med mörkbelysning och ingen blixt blir det konstig skärpa och färg...

 

liten ET-phone-home är inte större - men ack så mycket kärlek hon rymmer.

 

liten knast hos pappa - älskar hennes goa ryckningar!

 

liten tös i stor hand - (trött) familjekärlek - första badet


BILDOMANIA - från Neo i Lund


02.30 på morgonen, det obligatoriska förlossningskortet - SKÅL!


första kortet på Tilda, några minuter gammal och lagd i kuvösen.


de första par dagarna, med och utan CPAP samt första KMC med paps.


Nova underhöll sig på alla möjliga ställen och sätt solstrålen!

PS

att amma och att pumpa är två vitt skilda ting,
det må komma mjölk från tuttarna i båda fallen.
men det är ta mig tusan inte samma sak.

hur mysigt är två trattar som elektroniskt drar i tuttarna?
konstigt att jag inte har mer än bara normalt mycket mjölk.
pumpen överstimulerar verkligen inte utdrivninghormonet - den gör mest ont!
dock kan jag konstatera att jag har tillräckligt med pump för att både föda min bebis
och, när amningen kommer igång, donera till neos små minibebisar.

nova är så pass krasslig att hon inte kunde vara kvar på sjukhuset idag.
jag gav vika för att sova en natt hemma. jag packade in henne i bilen och lämnade André hos T.
så en heldag med massa kvalitetstid med min stora, älskade tös gjorde susen.
hon tokslocknade halv sju så nu blev det lite påtagligt att jag inte är hos Tilda lilla.
men vetskapen om att hon är med sin pappa gör det hela lite lättare, men inte lätt.
lilla T fick sitt första bad idag. mysigt för André att få liten pappatid med sin minsting.
kan inte nog längta till vi alla fyra får komma hem. ...inget känns som ett hem nu.
den närmsta känslan av ett hem är när jag får ha alla fyra samlat på sjukhuset.

god natt
.

FRÅGA TILL ER!

jag publicerar inte era kommentarer på detta inlägg.
så jag måste fråga och förväntar mig konstruktiv kritik:

VAD FATTAS ELLER KAN SKRIVAS/GÖRAS
ANNORLUNDA FÖR ATT GÖRA BLOGGEN MER ÖGONFÅNGANDE?

jag vet att ni mer än gärna läser vad jag skriver,
men det ska vara lätt, roligt och fångande att läsa. och det kan alltid göras bättre.
brain storma med mig :)

MYS MED PAPS


lilla T myser hos pappa.

 

fortfarande inte tagit med sladd till kameran,

halvbra upplöst bild från mobilen fick duga för idag.

 

UPDATE

idag har hon vägt sig och är nu uppe i stora 1316gram bebis.

det har skurits ner på det vätskedrivande, då hon kissar ut för mycket.

detta innebär att salthalten sjunker lite för mycket, så adderat natrium får höjas.

trots lite hjälp kan jag ändå (peppar, peppar, ta i trä) tycka att hon är piggare.

hennes flåsande är inte lika påtaglig, hennes dippar är färre och hon orkar mer.

hon är fortfarande en hel del i CPAP, men nu inte längre för att hon blir trött.

det beror snarare på att hennes lungor är outvecklade och fyllda med vatten,

så med ett litet andetag hjälper CPAPen till att fylla upp lungorna som ett större andetag.

detta i sin tur leder till att vattnet pressas undan och syresättningen bättre (ungefärligt rätt)

med proteintillskott knyter sig magen lite, så stackarn har en sån svullen mage.

men när trycket väl släpper - då släpper trycket! den lilla kroppen kan innehålla så mycket...

allt är så klart relativt, men i vår minivärld här på Neo så börjar Tilda ta sig.

hennes hud är inte längre tunt som ett rispapper, man vågar ta i henne.

hennes ådror syns inte lika tydligt längre, och hon börjar mulla till sig.

det börjar formas små skinkor på rumpan, i storlek med en halv M&M var.

armar börjar korva till sig lite och kinderna börjar bli lite gosiga.

jag känner mig även säkrare i att våga bära, flytta, fixa och dona med det lilla knytet.

 

just nu ligger Nova i vårt rum, stackarn är lite snorig och hostig.

André KMC med Tilda och jag sitter av lite ensamtid, lite tid med bloggen.

det är lite märkligt hur jag tycker att jag inte gör något om dagarna,

ändå så går tiden så löjligt fort och tidsuppfattningen här inne är lika med noll.

all verklighetsuppfattning är utom kontroll, man lever som i ett vakuum här inne.

 

de som också har sina barn på Neo förstår vilket bubbla jag lever i, vi delar den.

vi sitter alla med våra barn och stirrar oss blinda på skärmen.

denna skärm som vars värde är ens lilla guldklimps livslina.

allt som händer på den är avgörande för hur ens bebis mår.

varje pip och var konstig kurva sätter samma panik i kroppen, hur går det nu?

dock känns det mer och mer säkert i hur dippar och dylikt ska klaras upp.

jag känner att jag har mer kontroll och förtroende till mig själv

förtroende framför allt till Tilda. hon är stark, hon klarar det.

en liten klapp är vad som kan krävas, hon tar ett andetag och så är hon igång igen.

 

varit ute och ätit med Kalle, Hanna och lilla Maja idag. kvalitetstid med vänner!

sov så gott och tack för era trogna läsarögon!


BUSSRESA

här sitter jag på bussen med en kass ljummen bröstmjölk...

blir nog ett bra inlägg sen efter kvalitetstid med lilla T.
knast jag glömde så klart sladd till kameran men lite text i vart fall.

god fortsättning.


SVAJIGT

det var lite av en svajig dag igår för mig, kanske mest för Tilda.
jag la mig i tid igår och fick sovit ut ordentligt (för att vara här)
vaknade och kände att energin var laddad, ny dag nya tag.
kommer bort till Tilda och damp ner i backen på en gång...

TILDA

hon har det senast dygnet framför allt, varit otroligt snabbandad.
hon har haft upp mot 130 andetag i minuten.
hon har varit orolig och inte kunnat komma ordentligt till ro, mer än kortare stunder.
hon vill inte ha CPAP men har fått svårt med syresättningen så hon måste.
från att syresätta sig själv 95-100%, kan hon nu knappt komma över 90% med syrgas.

doktorn har varit och tittat på henne, men är inte helt säker på åtgärd.
steg ett är att röntga henne nu, kolla på lungorna.
kan bli att det blir en blodtransfusion till beroende på hennes värden.
även syra/bas har tagits prov på. allt för att utesluta infektioner och åkommor.

jag som bara hade behövt få plocka ut mitt barn och få ligga tätt.
vi som bara behövde ligga och andas tillsammans. bygga upp vårt band.
nu sitter jag på rummet och bara väntar. jag vet inte ens på vad jag väntar.
kan inte vara mer tacksam för att André kommer att komma hit snart.
behöver en varm och trygg famn, för detta klarar jag inte riktigt av själv just nu.

NYÅRSMIDDAG

andré, jamal & (ma)tilda

 

mindre charmigt kort kanske, men får ju ändå visa vad vi gjorde.

matildas mamma hade gjort nyårsmiddag som vi fick ta del av.

skaldjursrolad, hjortytterfilé med potatisgratäng och ananaspaj :)

en märklig situation, men vi hade väldigt trevligt.

med alkoholfri skumpa ute på balkongen firade vi sedan in det nya året.


RSS 2.0