OLLES MAGE
vi jobbar inte tillsammans, jag och hans mage.
så liten man kämpar på.
jag har gått på mjölkfri kost sedan två veckor,
och det har gett fantastiska resultat.
ingen smärta, ingen diarré, piggare bebis...
plus lite blod i fredags gjorde susen!
han har varit sondfri en vecka imorgon.
amning går sådär...
det här med att skrivas ut nu känns lite framskjutet.
han visar hunger och letar bröst.
vissa mål äter han bra, andra inte.
han kommer aldrig i fas med varken hunger eller mättnad.
så nu ska vi testa att fylla upp med flaska också.
detta för att han ska bli mätt och orka vila till nästa mål.
3380g väger han nu så han känns stor.
men ökar inte i den takt som önskas...
sen sedan diarréerna slutat, slutade systemet helt.
så idag har vi börjat testa laktulos...var tredje timme...
två steg fram och ett steg bak...
BERÄKNAD FÖDELSEDAG
precis kommit hem från att ha varit och dammsugit bilen,
Olle han sover som en stock till det dova, monotona ljudet.
annars är han inte så värst intresserad av att vara själv.
vissa dagar inte ens i vagnen på en promenad,
kelgris och ska helst vara nära typ alltid...
18 augusti och idag skulle han födas
- GRATTIS på din beräknade födelsedag lillfisen.
tittar på honom och funderar på var i magen han skulle varit.
han är ju liksom min bebis sen två månader nu,
hur hade du kunnat ligga i magen liksom!?
och då är ändå inte 3190g en jättestor fullgången.
Olle börjar ta sig lite igen,
aldrig varit pytte någon gång kanske,
men var på väg att glida ner från sin andra kurva.
men just nu håller han sig precis på sin kurva.
vägde in på 3190g igår och har snart dubblat födelsevikten.
fram till förra veckan har han haft stora problem med magen,
smärta, diarré, slöhet...
tycker det börjar bli en förbättring.
men har ändå gått på mjölkfri kost för hans mage
- får vi se vad som är vad med tiden...
lämnat de stora barnen på förskolan idag...
känns hemskt!
jag skaffar inte barn och är hemma för att lämna bort dom.
jag vill vara med mina kids!
men det är i samråd med läkare för Olles skull
så det får vara så ett par månader för lugnets skull.
och jag får utnyttja återhämtningstid och kvalitet med Olle.
28 ÅR GAMMAL
idag kom jag till världen för 28 år sedan,
fem veckor tidig, dålig och lungorna fulla med vatten.
så jag startade också mitt liv i kuvös...
jag tog sikte på först 18 så klart,
men sen - the big 21!
där efter spelade det inget större roll...
28 idag.
jag har en konstig åldersångest,
över livet kanske snarare än siffran.
28 är ingen ålder, fortfarande två år till 30 liksom.
men själen känns som 74 år gammal,
och har fler saker i bagaget än man någonsin bör ha.
därför känns varje år som jobbiga...
jag har levt fort, ångrar inget och njuter av vad jag har.
men har spenderat många dagar i sorg och smärta.
förlorat vänner och en bit av mig själv till döden.
jag har förhoppningsvis många år kvar i livet,
men 28 har trots allt gått.
och dom har svischat förbi men väger ton.
nu önskar jag att kommande år bringar lugn,
ger mig ork, glädje och kärlek med barnen som arbete.
grattis till mig ✌🏽️
2 MÅNADER
i två månader lille Olle.
i två månader har jag fått ha dig nära,
fått vara mamma till dig.
älska dig, finnas med dig, sett dig växa dig stor.
för två månader sedan kom du lille mirakel-Olle.
1630g stor kärlek.
för en månad sedan skrämde du livet ur oss.
men denna månadsdag myser vi :)
3030g stor bebis är du idag, 61 dagar gammal.
ska snart skriva om förlossningen slog det mig...
FRAM MED TUTTARNA
jag kan och jag vill
alla kan inte, alla vill inte - men jag!
jag respekterar att man väljer att inte ammar sitt barn,
jag känner med er som av någon anledning inte kan men vill.
men att smutskasta det och göra det fult
- ursäkta?
ligga, göra avkomma, föda, göda och överleva,
sen när är det onaturlig?
när blev det inte det mest basala här i livet?
sitta och ha åsikter och göra det fult, trams!
jag kastar inte ut häng och släng hur som helst,
med respekt för de runt omkring.
men jag ber verkligen inte om ursäkt för att jag ammar mitt barn,
ni vet det mest naturliga och det bästa du kan ge ditt barn.
jag ammar stolt
den 1-7 augusti är det world breastfeeding week.
heja oss, ammande mammor :)
JAG ÄR INTE VAN
jag kanske har gjort mycket som förälder,
men jag har inte haft detta att fundera över.
våra barn har fötts tidigt och allt vad det innebär,
även om lilla Tilda inte lyckades kämpa emot RS,
så var hon i prematurfighterna stark som tusan,
hon kallades inte vilda Tilda för inget :)
Milo var också en kämpe,
han slog sig ur CPAPen när han föddes, av med den,
han klättrade ur kuvösen, ut i säng,
han har alltid haft det där prematurtempramentet
- glad och nöjd, men exploderar när det går emot honom.
hade ju till och med affektanfall...
Nova var en rackare att äta och gå upp i vikt hon med.
men Olle är en annan.
jag tycker väl att de flesta överstimulerar sina bebisar,
nyfödda är känsligare än man kan tro,
till och med små barn har svårare att sortera,
än det som man utsätter de för med tv, framåt i vagnen, osv...
men Olle är extremt känslig.
de andra barnen reagerade så klart om det varit rörigt,
om man gjort något nytt eller haft folk hemma.
men Olle blir trött bara av att ligga i vagnen på promenad.
stackaren har dessutom två syskon med fullt ös hemma.
han dippar fast han är lite för stor för det,
hade en natt med övervakning och vak i fredags.
han vill fortfarande inte ammas ordentligt,
vikten går saaaakta sakta uppåt,
hoppar tillbaka ner en kurva efter turen i Lund.
så nu håller vi oss hemma,
sondar på i lugn och ro för att kicka igång honom.
liten tanig fis vägde 2890g i morse,
några hekton mindre än Milo i samma ålder...
och lång är han dessutom också för sin ålder.
hoppas på en bra viktökning nästa gång!
