adbro

vi började vår måndagsmorgon precis som en vanlig familj,
Nova vaknade, fick välling, gjorde oss klara och åkte till dagis.
...sen åkte jag och André till kyrkogården.
där stod vi och valde ut en viloplats till vårt egna lilla barn.
hur absurt är inte det att stå på en kyrkogård då?
man ska stå i en affär och välja mellan vagga och säng. inte gravplats.

en helt ny gravplats valde vi ut. i anslutning till minneslunden.
och i graven bredvid ligger det en annan liten saknad bebis.

begravning på fredag. det närmar sig och i takt med det - känslorna.
de börjar svalla upp och tårarna går hand i hand.
på fredag kommer vi att möta den dag varje förälder fasar.
många har frågat om vi vill och om de får komma.
fast de inte träffat Tilda. fast de inte känner oss.
svaret är - självklart! kom alla som vill hedra att vi fått ha Tilda i vår famn.
kom och gråt med oss. kom och le med oss. känn Tildas kärlek med oss.
det kommer bli tungt, fruktansvärt och ord räcker inte till.
men min vackra lilla, lilla fina Tilda är värd varenda smärtande tår.
hon må vara liten och inte funnits hos oss så länge,
men hon lämnade efter sig en hel livstid av kärlek och värme.
vi alla kommer att låta Tilda leva vidare i våra hjärtan.
hon gjorde ett starkt avtryck den lilla tjejen och alla sörjer henne.
...och mamma kommer alltid älska dig! min fina lilla tös.