adbro

förra året spenderade André fars dag som pappa till ett barn.
i år firade han fars dag som trebarnsfar.
och vi pratar inte tvillingar. om vi skulle lugna ner takten?

vi pratade ironiskt nog på nyårsnatten på Neo för ett år sedan.
vi diskuterade vårt första år då vi träffades och hann bli med barn.
vi skaffade två bilar, fick barn och hann skriva på kontrakt på ett hus.
nästa år flyttade vi in i huset, blev med barn igen.
barnet hann födas och vi spendera tre veckor på Neo det året.
vi kom överens om att få Tilda stor och stark, för att sen komma hem.
vi skulle ha ett lugnt år...

Tilda blev stor och stark och vi kom hem...
sen hann vi med tio dagars helvete på sjukhuset i Lund,
vi hann förlora vårt barn, begrava vår dotter.
resa, bli med barn, resa igen, få barn, hamna på Neo - igen.

och folk frågar hur man orkar med. det gör man inte.
men är mitt uppe i det och förstår inte och dagarna tickar på.
men nu är jag trött. i hela min kropp och själ.

nu vill jag skynda långsamt hem och bara få lov att vara.
bara tanken på att göra något litet mer än att överleva just nu,
det får mig att bara vilja sluta upp och bara lägga mig ner.
men världen rullar på och på något märkligt vis
så lyckad dagarna passera för även oss.