PROCESS
kuratorn måste tro att jag aldrig utför verbal kommunikation mer än hos henne
på gott och på ont...
En gång träffade jag en kurator. En gång. Hon löste mitt, dåvarande, världsproblem!! En fråga jag inte kunnat reda ut med någon annan. Det ända hon gjorde var att ställa små små frågor. Eller snarare fik mig att ställa frågor till mig själv som jag själv svarade på. Nästintill en envägskommunikation. Men som jag kan tacka henne att hon tog mig, just då på allvar!! Vilka fantastiska yrkesmänniskor!
Och kan ett samtal räcka för sån befrielse och väg till självkännedom, ja då räcker det ju jädrans
En gång träffade jag en kurator. En gång. Hon löste mitt, dåvarande, världsproblem!! En fråga jag inte kunnat reda ut med någon annan. Det ända hon gjorde var att ställa små små frågor. Eller snarare fik mig att ställa frågor till mig själv som jag själv svarade på. Nästintill en envägskommunikation. Men som jag kan tacka henne att hon tog mig, just då på allvar!! Vilka fantastiska yrkesmänniskor!
Och kan ett samtal, med en enda människa, räcka för sån befrielse och väg till självkännedom, ja då räcker det ju jädrans långt att man bara ventilerar sig på ett ställe.
Hoppas du hänger med på poängen:)
Kämpa vidare, i motvind lyfter Draken, som man säger!
Kram!
