...ETT BARN, EN ÄNGEL

att ett barn ska behöva dö råder inga logiska förklaringar på.
det är bortom allt vett och all tröst.
att Tilda var tvungen att dö finns det någonstans en förklaring till.
för henne var en frid det bästa som vi kunde ge henne. lugn.
av ren överlevnadsinstinkt har jag förlitat mig på just det.
det var Tilda. och nu kan det inte hända igen.
Nova hade klarat det som Tilda gick genom, hon är stark.
jag har tilltro till Novas vitalitet och tröstar mig med det.
förnekelse.
jag trodde på jämvikt i världen, vi tog smällen. vi förlorade ett barn.
nu kunde vi inte förlora ett till. inte någon i vår familj och närhet heller.
förnekelse. fel.

min bästa, finaste, fantastiska, älskade tvingades till det hon med.
på en bråkdel av en sekund, ett ögonblicks verk - där står hon.
hjälplös och ser sin son, full av livsglädje och sprudlande ögon,
hur hans liv rinner från honom och där står hon.
hjärtat utslitet, ensam, tom, och utan sin son.

mitt hjärta brister i tusen bitar - säg att jag hörde fel.
hur gör man nu? ord räcker inte till och handlingar ändrar inte ett skit.
jag ser min vän gå genom det absolut värsta, mest fruktansvärda.
jag står bredvid, jag håller din hand och jag gråter med dig.
livet är så skört, så orättvist, så fruktansvärt - hur?
hur kan det hända? hur får det hända? vem fan kom på detta?
hur kan man tro på livets mening? hur kan man lita på att Gud har en väg för oss alla?

åh min älskade fina du ❤ jag är hos dig, med dig.
nu håller jag din hand. och Tilda håller ditt barns hand och visar honom vägen.



Kommentarer
Postat av: Anna S

Men nej vad fruktansvärt!! Kramar om min dotter ännu hårdare...hur kan det få vara så orättvist att barn dör för tidigt!

2012-09-25 @ 09:30:39
Postat av: Mormor Mia Morfar Göran

En famn full med kärlek❤❤❤

2012-09-25 @ 13:39:12
Postat av: Emma

Vattnas i ögonen och i hjärtat och magen hugger det till som en kniv. Livet är verkligen inte rättvist! Sänder din vän all styrka jag kan via tankar <3 kramar om

2012-09-25 @ 21:07:38
URL: http://linnegarden.blogg.se
Postat av: Lilla jag

Fruktansvärt. Var detta den lille pojken på tre år? Har tänkt på honom hela dagen och kramade min egen 3,5-åring (och 1,5-åring) extra hårt vid dagishämtning och har njutit och älskat av glittret i deras ögon.

Vad är det för mening?

Alla tankar till er som förlorat barn, måtte jag aldrig få veta vad ni går igenom.

Tack för din blogg Emma. Det är ord från dig och andra med dina erfarenheter som får en att förstå att man måste ta tillvara på varenda minut. kram

2012-09-25 @ 21:20:27
Postat av: Bella

Så ont det gör... Tårarna bara rinner...

2012-09-26 @ 21:57:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0