MIN VÄRLD
Att trycka bort, ignorera och springa ifrån.
För att orka dagen. Orka le, orka försöka fokusera, orka göra något.
Det minsta lilla jag är på och petar på det tunga lägger jag av.
Paniken.
Jag pratar bort, ler, skrattar.
För jag klarar inte av att känna, orkar inte med att vara i smärtan.
Då fungerar jag inte alls, och jag måste ha kontroll. Kontrollera mig.
Att inte känna, inte orka. Att hålla upp fasad och ha kontroll.
Styra upp familjen, barnen, få vardagen att fungera.
Suck.
När barnen är lagda är energin slut.
Jag vill bara sova, vara i min bubbla och i min egen värld.
Där trivs jag bäst.
Kommentarer
Trackback
