NÄR MITT BARN DÖR

"känner jag efter nu kommer det göra så förbannat jävla ont"

så jag slutade med det i samma stund.
dagarna fram till idag slet hoppet och förtvivlan i mig.
de bröt ner mig och gjorde mig obetydlig.
men idag var det så absurt att jag kan inte känna efter.

i samma stund som hennes hjärta slutade slå,
i samma ögonblick la mitt hjärta av.
jag höll mitt barn i ett par av hennes fingrar i tio minuter,
hennes puls blir långsammare och långsammare.
jag vysslar och ber henne sova gott jag.
jag berättar att jag är här, mamma finns vid i hennes sida.
det kommer bli bra, och hon ska få må bra.
sen tog livet slut och jag slutade känna.

för hur man man känna? 
hur kan man leva med eller till och med överleva den smärtan?
det måste ju göra så absurt ont...
hon är mitt barn!
hon ligger där i sängen och jag kan inte ens lyfta upp henne.
jag får inte ens krama om mitt döda barn.


när hon opererades bort från maskinerna,
fick vi komma in igen och tvätta henne.
klä på henne kläder en sista gång.
rosa tröja med "lillasyster" på och ett par vita byxor.
vi fick lägga vårt kalla, livlösa barn i en liten säng.
vi kör hennes på en evighetsfärd i korridoren.
vi kramar om henne en sista gång och lägger henne ner.
sängen var liten, vit och himlalik.

hej då.
sen dess har jag aldrig sett mitt barn igen.
jag vände, gick, och åkte hem utan mitt barn.


28 februari 2012.
75 dagar sedan den 15 december.
75 dagar och nu är du död.
i 3 år.
2015-02-28 @ 07:03:01 ÄNGLABARN ♥ Tilda Permalink

Kommentarer
Postat av: L

Ligger med min yngsta på magen. Han råkar vara 75 dagar just idag... Det gör mig så ont att läsa dina ord. Det är ofattbart att ni står och att ni andas.
Mitt i allt så talar jag nog inte bara för mig själv när jag säger att Ni fått oss att tänka till gällande bebisar och virus. Förmodligen har Tilda räddat många små människor från onödiga risker!
Värme, kärlek och kramar till er för att ni delar med er❤️

2015-03-01 @ 10:13:40
Postat av: Sofia

Hej! En mamma med nyfödd liten kille som följt din blogg länge och nu är livrädd för RS. Jag länkade till din blogg på min blogg, hoppas det är okej?
Vänligen, Sofia
http://fiuten.blogspot.com

2015-03-07 @ 23:58:41
Postat av: Annika

Av en slump hittade jag din blogg. Förlorade 2013 min lilla bebis född i vecka 26, från början frisk (men "omogen" förstås), efter 19 dagar på neonatal. Sitter nu här med tårarna rinnandes. Första gången jag läser om någon som haft en liknande situation och jag känner igen mig så mycket i många av dina tankar.

2015-03-20 @ 22:45:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0