OLLES NEC-RESA upptäckten

ska försöka berätta Olles NEC-resa utan känslor...
 
nekrotiserande enterokolit - NEC,
vanligtvis en komplikation hos tidigt födda barn den första tiden.
man vet inte varför men en inflammation uppstår i tarmen.
det visar sig på allmäntillståndet, blod i avföring, uppspänd mage
som kan bli blank och ådrorna syns tydligt.
barnet får fasta och antibiotika.
inflammationen kan leda till att tarmen förstörs.
det kan innebära operation, borttagning av skadad tarm och stomi.
 
torsdagen hade Olle tagit koffeincitratet,
så han fick en läkarkontroll och extra blodprover.
han hade toppenvärde och läkaren hade inget att påpeka,
inte mer än vätska i pungen som testikeln simmade i.
under natten vaknade han i panik och skrek otröstligt i 20 minuter.
han fick bajsat, bytt och somnade om gott.
det var lite brunrött bajs, men gjorde inget stort av det.
 
fredagen hade han dippat och legat kvar lågt på förmiddagen.
under lunch hade han färgskiftningar och ett par sega dippar.
dipparna påverkade både hjärtpulsen, syresättningen och färgen.
det gjordes en läkarkontroll igen - inget konstigt.
dock kunde läkaren inte avgöra om vätskan var ett ljumskbråck.
han hade fortfarande blod i avföringen,
men det är vanligt att ytliga kärl går så det var egentligen inget anmärkningsbart.
 
en halvtimme senare kom läkaren tillbaka till mig.
hon menade att en fredag eftermiddag kan jouren ha tidsbrist under helgen,
så för att ta det säkra före det osäkra sa hon att vi röntgar och gör ultraljud.
dels bråcket, dels magen. han var sig inte lik, knorrig och trots allt blod.
"vi tar det säkra före det osäkra och dementerar hellre..."
hette det...
 
i väntan på röntgen skulle blodprov tas och en pvk sättas.
en och en halv timme höll de på innan de fick rätt på det.
sen ner till röntgen.
inget bråck visade ultraljudet, sen var det magundersökningen.
de kikade två gånger med ultraljud, läkaren var nere och det tisslades.
det var dags för röntgen och det tasslades.
jag förstod att det var något med hans mage.
 
vi hinner inte mer än upp till avdelningen när läkaren möter oss.
det visar på inflammation men ska analyseras så vet mer om en kvart.
egentligen skulle Olle äta men skulle fasta till vi visste mer.
en kvart gick och jag fick besked på en omfattande inflammation.

 
jag får veta att han ska fasta, han är rejält dålig och det blir Lund.
han ska få antibiotika så fort det bara går och sen ambulans.
vi blir förberedda på att det med största sannolikhet blir operation.
får även veta att det finns stor risk för att han inte återställs helt i magen.
Olle behöver intensivvård och extra övervakning.
kirurgen kommer, ambulanspersonalen redo och vi hoppar in i bilen,
och vi kör ner till Lund för att möta Olle när han kommer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0