UR MAMMAHJÄRTAT
vaknade härom morgonen av en liten varm hand.
den sträcktes upp och letade efter trygghet längs min kind.
liten, varm och så mjuk stannade den på min haka.
tryggheten var funnen och liten bebis suttade nöjt i sömnen.
Olle låg på min arm intill mig, hud mot hud.
så liten, så oskyldig.
ett litet fint oskrivet blad.
jag brukar inte lägga mig i politik.
det jag kan om det mesta är genom media,
och den har ju en förmåga att vinkla och lyft specifika bitar.
men detta med flyktingkatastrofen
- jag har något att säg, det påverkar mig!
därför måste jag bara säga något,
från en mammas hjärta.
jag tror, att alla människor föds goda,
jag tror att barn är oskyldiga och bara söker kärlek.
kärlek, trygghet och bekräftelse.
ändå finns det människor som för mig är fruktansvärda.
det finns människor som klarar av att kränka andra,
att plåga, att skada, att döda, att intetgöra existens.
de torterar och de gör livet till misär för andra människor.
de driver tusentals människor på flykt,
flykt från trauma och minnen som aldrig kan blekna.
det påverkar mig här hemma i trygga Sverige.
de plågar mig att se dessa fruktansvärda människoöden,
och att det är människans kraft som står bakom misären.
ser soldater våldta barn, tortera mammor,
döda pappor, driva människor på flykt i panik.
och alla dom människor har varit nyfödda.
små, oskyldiga, oskrivna blad.
vad hjärntvättas de med för att vara kapabla till detta?
de är människor, precis som du och jag.
jag plockar upp min lilla bebis hand och håller hårt.
liten varm och kärlekssökande hand i min.
jag ska ge dig alla förutsättningar jag kan,
för att göra dig till en vacker själ, en god människa.
jag önskar jag kan isolera dig från allt ont som händer runt oss.
Kommentarer
Trackback
