adbro

jag vill inte brista i respekt. fast JAG inte är troende.
jag både accepterar och respekterar folks tro. avundas ibland.
och med risk för att uttala mig dumt nu, men seriöst
- Jehovas Vittnen!
tro på vad fasen ni vill men dra in med mig i skiten.
återigen, jag respekterar er, er tro och tom dörrknackning.
men jag ska inte behöva putta ut er efter fem avböjande.
för nej, ni kommer aldrig någonsin få mig att konvertera på det viset.
aldrig!

"med all respekt, du behöver inte börja, jag är inte intresserad"
"ja, 'ni' har varit här innan och redan då tackade jag nej"
"innan jag blir otrevlig säger jag nej tack och ber er gå"
"jag vill inte förklara varför eller lyssna på er.
jag säger nej tack och lyssnar inte ni på det kommer jag stänga dörren"
"på allvar vill jag inte behöva be er dra åt helvete,
nu kommer jag gå och stänga dörren, hej då"

vad är för mycket begärt?
har ni provision när jorden går under?
eller vad är ert problem - NEJ TACK!

ska sätta upp en skylt "här bor satan och inte fan vill han bli fri"

i all denna hysteri som råder bland mammor och otränade

(ja, jag får använda mig att begreppet hysteri för jag tillhör den skaran... :)

så måste jag få mitt sagt en gång för alla - viktnedgång!

 

viktnedgång i all ära, men fråga dig detta;

vad är det jag vill uppnå?

siffran på vågen? snygg i spegeln? hälsa?

 

ledsen att säga det men är det de två sista KAN du inte förlita dig på snabba metoder.

sorry att behöva krossa drömmer - men det finns inga genvägar!

jag köper kick start och motivationsboost alla dagar i veckan, 

men lite förkunskap och bakgrundsfakta är tyvärr ett krav.

rätta mig om jag har fel men viktnedgång är sin sak - skit i att äta.

men behåll det i en livsduglig vardag, där kommer själva utmaningen.

 

en normal människa kan bara inte förbränna 10 kilo fett i veckan, 

(än en gång, bevisa motsatsen och jag är idel öra)

för det första har du ett underskott på 70 000 (!) kcal i veckan, försök.

för det andra så skulle vågen visa minus 10kg på en vecka,

och du mirakulöst nog inte kissat ut vätska och slaggprodukter,

då har du med all säkerhet haft "bara" 40 000 kcal i underskott

- med andra ord tappat 10kg muskelmassa.

...för att vara krass. för kroppen gör sig gladeligen av med muskler i fattiga tider.

 

allas tjat hit och dit om korta perioder och snabba resultat.

lite kunskap om siffran på vågen och lite mer måttband och speglar säger jag :)

inte för att vara besserwisser, snarare att kanske hjälpa en av alla jojo-bantare.

så tänker jag i alla fall. debatt?

nu ska jag knapra i mig mina sista proteinpannkakor, byta på Milo och hämta Nova <3

jag intalar mig var dag att jag inte minns.

jag tror varje minut att jag förtränger, glömmer bort.

konstant minns jag, påminns jag.

 

var gång jag njuter av Milos lilla existerande,

då påminns jag vad jag saknas, missar med Tilda.

var gång jag ser två systrar glädjas åt varandra, 

då påminns jag vad jag sett fram emot men förlorat.

var gång jag träffar ett barn som är i ålder med Tilda, 

påminns jag om det tomrum jag har med en tvååring och en bebis.

var är min ettåring? var är den lilla tultandes tjejen?

hon som skulle springa runt här nu i det gröna gräset,

njuta av sommaren och kanske bygga sin första sandkaka.

 

jag har min stora fina tvååring som redan har haft den sommaren.

jag har min älskade lilla bebis som kommer kunna njuta nästa sommar.

men var är min lilla ettåriga dotter som ska uppleva livet nu?

 

så jo, jag påminns och minns henne var dag.

hon saknas mig och platsen som hon skulle fyllt ut,

den blir bara större och större, mer tom för var dag hon skulle vuxit.

"det gör inget om id-bandet trillar av, en mor känner alltid igen sitt barn." 

Idag fick Nova en cykel.

hon har precis lärt sig cykla och nu fick hon en egen.

ett gladare och mer lyckligt barn finns inte.

att se den glädjen i hennes ögon när hon stolt cyklade iväg, 

vackra Nova! 

 

 

under Tildas vingar, kom.

i ett års tid har jag levt med att ursäkta folk. hjälpt dom.

distans.

Nova, min älskade fina Nova.