LILLA SNIGELN

...akta dig, akta dig, akta dig.

med lite pedagogik i bakfickan är detta rätt vackert en frukost med cheerios
och en påhittig liten 22 månaders Nova :)


FÅGELKVITTER

peppar peppar och ta för helvete i trä - men Nova sover.
kan hennes nattliga promenader och morgonrutiner komma att vara borta nu?
jag är nog den första i så fall att tacka så ödmjukast. jag behöver sömn!

somnade strax innan tio idag, vilket resulterar i en vaken morgon idag.
vill ju gardera mig om lite får för sig att nattvandra och dylikt...
så här ligger jag med skallebank och filosoferar på livets frågor.
jag tyckte Tilda och framför allt Nova kickade runt bra i magen,
men liten mister karate kid i magen lärde mig hur fel man kan ha - pow!

fick världens finaste halsband av min världens bästa make igår.
så nu bär jag med mig ett halsband med min man och mina tre barn.
jättefint ifrån little u. min man han kan och han är bra. tack!
ska fotografera det lite senare när här är lite ljusare i vårt rum...

vaknade till en lång, missad konversation våra mammor emellan.
jag må inte ha känt de så länge eller ses speciellt ofta,
men vi delar en vardag tillsammans på olika håll.
jag litar blint på dom alla och är så glad att Nova får växa upp med deras goa ungar.
tvåårskalasen börjar trilla på nu och det ska bli så underbart!!
vet jag sagt det förr, men kan inte säga det nog, tack för att ni finns!!


BILLEBERGA

fick tankat lite kramar av tre av fyra i familjen Andersson/Hultberg :)
och en hel del Tekla-gos!!


HMM...

tänk om någon kunde avlasta bara en tiondel av alla känslor som går genom själen just nu...


LIVET

var förberedd på det värsta men tro på det bästa


VILL INTE VAKNA

klockan är snart halv7, Nova sover hos "momo" och "moffa" och jag är vaken.
somnade som en fura innan tio igår så skyller på det...
jag må ha varit tröttare än få på kvällarna fortfarande,
men jag har uppriktigt sagt haft ett par ljusa dagar nu ett tag.
kunnat le, känna glädje, orkat, samlat och byggt upp ett litet energiförråd.

liksom min kurator sa,
"kan du nå de bra dagarnas känsla dina dåliga dagar och vice versa?"
nej. jag kanske inte kan förmå mig själv att förstå mina demoner en solig dag.
men jag vet och är fullt medveten om att de finns och hur verkliga de är.
jag vet att dom ligger och lurar för att bubbla upp och ta över.
men det är så oerhört stora känslor att jag bara inte kan hantera det alltjämt.
och jag vill inte heller. ler jag när solen lyser vill jag inte fundera på sorg.
jag orkar inte. jag måste få slappna av och finna glädjen i att leva.
för en vacker dag faller allt över igen och då måste jag ha kraften att kämpa.

när dagarna är skit och morgondagen känns ouppnåeligt långt borta,
då ser jag tillbaka på mina så in i helvetets glada dagar och vet,
jag vet att det bara är en hallucination av livets goda dagar. en fasad.
jag känner att jag må trott jag var glad, men det var inte glädje.
det var en överlevnadsinstinkt för att kunna fylla på med lite ork.
kunna förvirra tankarna på någon annat är det som suger ur min energi.
jag ser mörker, ser sorgen, känner vad som fattas och är inte hel.

som jag har sagt hela tiden sedan den 28 februari 2011 måste jag tillbaka,
jag tror och jag känner att jag kan behöva bearbeta sjukhuset i Lund.
men det är ofantligt tungt. och så stort.

ska ner till Lund idag för att träffa en gammal nära vän till mig.
jag har dessutom en annan gammal bekant, kompis (?) inlagd på BUS.
jag vet hennes tankar, oro och panik av ett institutionaliserat liv.
hennes nyfödda ligger inlagd på Barn efter en period på BIVA.
hennes bebis är stark och kommer bli bra, men jag vet ändå.
och det spelar ingen roll att vi inte är bästa vänner, vi delar något ändå.
så jag tar min medmänskliga skyldighet och bryr mig.
jag får en distraherande anledning att kliva in på sjukhuset i Lund.
för jag måste.
det snurrar, luften blir svårandad, hjärtat slår
- ångesten väller fram och detta var igår, bara av tanken på korridorerna.
men jag måste. jag tänker och jag ska.


MAGE

skulle jag nu tro på att magen ser olika ut beroende på könet på bebis,
så stämmer det nu.
magen står rätt ut och ser inte alla ut som med töserna.
så ni som tror på det så har ni bekräftelsen här - STOR putmage :)
annars så tror jag bara på antalet graviditeter utan träning ;)

lillebror i vecka 21+


NATTNING

man tror Nova sover och är på väg upp för trappen...


KVÄLLSFUNDERING

ibland tackar jag fotbollen, den jag hatar och André älskar :)
nu ligger jag välbehövligt nerbäddad i vår underbara säng.
André sitter en våning ner och tittar på allas våran Zlatan...
mitt kära jobb har pfest, men min ork var fullkomligt slut.
att Nova är inne i en orolig sömnperiod just nu hjälper inte kan jag säga...

min så kallade hemläxa till mina två sista dagar på praktiken är gjord,
imorgon och tisdag är mina sista 12 timmar med alla barnen - denna gång.
trivs där, och har lärt mig massor, men ska bli skönt att bocka av.
det tynger och stressar och veta att jag inte är klar och ligger efter.
den 3e september drar skolan igång igen och vill inte ha mer än nödvändigt.
jag ser fram emot skolan med gott mod, behöver vardag och struktur.
på samma gång är det inte fysiskt aktivt. får bara hålla hjärnan i schack.
dessutom har jag bara 40v kvar innan jag är färdigutbildad. klar!

jag har haft, trots allt, ett par psykiskt bra dagar.
vilket absolut var helt i sin ordning för att fatta fäste igen.
jag är trött och helt slut. och dessa dagar är nödvändiga för att orka. att kunna.
och nu är det bara en vecka kvar så kan jag och lillebror glädjas för dagar.
...som förhoppningsvis blir veckor och månader tillsammans
innan jag får lov att hålla honom tryggt och varmt i min famn.

nu ska jag bara sluta mina ögon och sova. gott och länge.


LILLASYSTER

Nova var så uppriven över att Tilda nanna och inte hade apan Monkey,
ett av de två gosedjur som Nova själv har med sig i sängen när hon sover.
så vi skulle köpa en likadan, men var slut, så Nova valde ut en "nin" istället.
sen gick vi tillsammans och lät Nova lägga sin kanin till sin lillasyster.


NOVA

"Nova tark" och så spänner hon musklerna "visa fafa"


det här med att få ihop alla möten, tider och skolsaker i lilla kalendern.
spenderar mer tid i telefon än på att faktiskt göra något :)
men har nog kommit in i ett flow, känns bra och kul nu att organisera och planera.
jag känner igen mig själv en liten gnutta just idag.
lika bra att utnyttja läget, styra saker och insupa den energin!

Nova är lämnad på dagis, efter en lång och mysig morgon.
här ska dammsugas och klippa-klistra i Novas scrap book innan kuratorn.
sen har Novas önskning om "offa-eftermiddag" slagit in.
så vi ska hämta henne tillsammans och fika plus en massa bus och hyss! :)

...Novas fondvägg och nu till lillebrors...
tänkt ha grönt hela tiden oavsett kön, tycker det passar fint och neutralt.
vad tror ni? om en lite vintage-grön vägg till resterande attiraljer? :)


SYSKON

åh, nu är man gammal.
precis dragit igång ett pensionssparande - nu känner jag att jag är 25.
jag har alltid sagt att fast jobb eller 25 får vara gränsen för sparande.
och här var vi nu, två gifta med pensionssparande månadsvis :)

idag har jag, efter lunch och Välamys med mamma min kära,
varit på ännu ett UL. allt såg, liksom alltid, oklanderligt.
utöver det vanliga så gjordes även en bakteriell analys som skickades iväg.
och trots utmärkta resultat ska jag tillbaka om tre veckor igen.
allt för att både lugna och se till att detta får bli så fullgånget som möjligt.
börjar känna att jag kommer någonvart. att detta kan komma att gå bra.

tänk att slippa prematurkläder, inte ens stl 44 som Nova hade, än mindre 38 som Tilda.
mina fina små tjejer - ska få en stor och välväxt lillebror!!

Nova är helt besatt av bebis idag och vi pratade om "boor" (lillebror) vid middagen.
André sa att han fick sitta bredvid Nova vid matbordet när han kom ut.
(hon tittar ut genom fönstret och han fick förklara ut ur mammas mage...)
och Nova visade och pratade var och hur han skulle sitta tillsammans med henne.
tänk vad vackert syskonkärlek är.
Nova är världens bästa storasyster - bär alltid med sig sin lilla Tilda
och längtar och älskar redan sin lille "boor" <3

för övrigt så ligger hon igår och somnar nästan när hon råkar fisa
"jag har fitigt" säger hon och slår upp ögonen.
jag må behållit lugnet men jag dog lite inombords - fruktansvärt skoj!!



BLÖJOR

när ska ungen bli blöjfri? :)
handlar, byter, kastar, handlar, byter, kastar... jadu!
tips är dock, om ni inte har COOP-kort att handla på Willys.
just nu kostar Pampers och Libero 98 kronor - bra för att vara Ängelholm! :)
plus alla rabattkuponger...
jag brukar inte dumma runt stan med sånna, men just blöjor har vi tjänat tusenlappar!

annars är liten galning på dagis och lever rövare.
ska ha mamma-barn-bebis fika här i eftermiddag, så jag ska baka :)
och ta det jävulskt passivt innan BM efter lunch...

efter att ha nattat Nova och somnat själv någon timme senare,
vaknar jag av André som kommer hem,
av Nova som förblir vaken i två timmar,
kortslutning i leksak som spelade kl4 i morse och sen upp sju med vaken Nova.
kan säga att de två timmarna vi låg i vår säng och mös i morse var väl behövda!


KRÄNGA

jag vet att jag inte är tjock,
men graviditeten ger mig ändå ingen anledning till att kränga.
så när suget slår in är inget bättre än att använda Novas små portionsskålar :)


LYCKA NÄR DEN ÄR SOM STÖRST

glass en solig dag i Stadsparken :)


BABY MAKING

"har du sammandragningar?" "är bebis på gång ut?" och liknande.
frågorna om min graviditet och sjukskrivning frågas ofta om.
inte för att ifrågasätta mig utan av omtanke.
men väljer ändå att förklara mig lite mer konkret här genom.
 
NOVA 2010-11-05 (BF 2010-12-08)
mår bra. trött och förväntansfull, men lite oförskämt bra.
magen växte knappt innan v20 och jag valde att tro på genetiskt arv,
jag är själv 5v tidig och tänkte att jag inte skulle gå över i alla fall.
 
halvvägs in i graviditeten jobbar jag heltid under sommaren.
jag mår bra men börjar få en hel del SD (sammandragningar),
men allt verkar bra så jag sjukskrivs 25% innan skolstart.
 
skolan drar igång och jag är runt 26 veckor.
relativt lugnt i skolan och jag känner att jag hänger med.
har praktik i fyra veckor (v31-34) och magen börjar bli tung.
på min praktik lägger de märkte till att magen sjunkit den sista veckan.
även den berömda slemmisen släpper och SD kommer och går.
vi väljer att åka in.
 
de kikar på mig, ger mig en lugnande klapp i ryggen och skickar hem mig med
"nästan alla kommer in och kollar sig, det är fullt normalt,
men allt såg bra ut och slemproppen återbildas hela graviditeten."
 
jaha, tänkte jag och vi åkte hem med ett leende.
en vecka senare vaknar jag av att vattnet går...
en timme senare är vi inne på FL och jag är öppen 4cm och tappen helt utplånad.
dryga tre timmar efter vattenavgång har jag min 2750g Nova i famnen :)
 
TILDA 2011-12-15 (BF 2012-03-17)
efter midsommar, men liten Nova på 7 månader, får vi ett streck på stickan.
jag arbetar hela sommaren, men inte heltid då jag är hemma med Nova.
arbete fungerar bra och jag undviker för tunga lyft och långpannor.
 
jag entrar skolan när jag är i vecka 14 - och skolan känns tung.
mestadels för att jag har en liten Nova jag är hemma med, parallellt med skolan,
plus att jag dessutom är gravid - vilket inte gör en till ett energiknippe alltjämt.
men bortsett från slöheten så växer magen (andra barnet...) och lugnt med SD.
 
Nova fyller ett, hon skolas in på förskolan och jag är 22 veckor gången.
en diffus känsla av att det sker någonting "down there" börjar infinna sig.
har väl inga direkt överdrivna SD, men jag känner trycket neråt.
jag märker även hur den berömda proppen släppt i omgångar...
lugnar mig själv med vad läkaren sagt med Nova och håller ut två veckor.
vecka 24 och jag får inte fler SD, men de börjar kännas även de neråt.
så vi väljer att jag ska åka in, för säkerhetsskull - har ju tidiga Nova i bagaget.
 
de testar mot urinvägsinfektion, de kikar vaginalt, mäter och klämmer. allt är bra.
än en gång får jag en klapp i axeln, ett nedlåtande men vänligt leende säger
"bättre att komma in en gång för mycket än för lite, men sluta oroa dig.
ser alldeles normalt ut och det är många som kommer in precis som du......."
bla, bla, bla och jag knatar hemåt igen och förlitar mig på läkaren. igen.
 
den diffusa obehagskänslan klamrar sig fast men jag tänker på läkarens ord,
lugnar mig med att jag är omföderska och antagligen extra nojig med Nova på armen.
 
v26+0 och vattnet går... 2,5 cm tapp som inte är öppen.
så bibehålls den till en timme innan Tilda är på plats i vår värld och våra hjärtan.
 
...resterande går att läsa under kategorierna med inläggning och Neo/IVA.
 
LILLEBROR BF 2013-01-07
nej, jag har inte SD i någon märklig utsträckning,
nej, jag har inte en förkortad livmodertapp,
nej, jag har ingen infektion som dagens läge ser ut.
jag råkar bara ha en kropp som läkaren inte kan bedöma mer än fullkomligt intakt.
en kropp som läkarens kunskaper och verktyg bedömer som fullt normal.
jag råkar bara känna när mina få SD inte känns helt rätt, när de drar fel,
när ett diffust drag neråt och en känsla av obehag infinner sig. kroppen gör sig redo.
 
jag har haft en otrolig tur som träffat läkare och BM som litar på min känsla.
jag är ingen orolig människa, jag känner skillnad på ligament, fogar och annat spökeri.
jag kan min kropp. jag kan dess signaler.
sjukvården har denna gång valt att lita på mig, att agera efter hur jag känner och mår.
tappen må vara intakt och SD inte vara regelbundna en förmiddag. skönt - då.
för tre timmar senare kan det gå från noll till hundra. så är min kropp just nu.
 
så vad läkarna och BM gör är som sagt att framför allt lyssna på mig.
de tar hänsyn till mig och min historia. min oro och min sorg. min förväntan.
de gör vad de kan i att ta prover, titta, mäta, klämma.
att det inte är en garanti är jag fullt medveten om, men det är vad vi kan göra idag.
resterande är upp till mig att känna efter och luta mig tillbaka om det inte känns bra.
och vi har gått halva tiden och snart, snart, kan vi börja räkna dagar ♥
 
 
 

HELT SJÄLV

är jag en dålig människa för att jag tappade bort mig själv?
är jag en svag människa för att jag inte orkar och kan hitta tillbaka?

vi lämnade bort Nova inatt och helt plötsligt tappade allt mening.
skratta och log i vänners goda sällskap, vilket var trevligt.
men sådant ger mig inget.
jag känner mig själv blänga ut på världen genom ett fönster.
hatar och förbannar hur precis alla runt omkring mig går vidare så oberört.
jag fylls av äkthet var gång Nova är hos mig. annars är det tomt. ingenting.
jag andas för att jag måste och lever på automatik. var tog jag vägen?

jag klandrar ingen för att inte orka mer.
alla runt mig miste mig och det var en. en för alla blev alla för mig.
livet går visst vidare, man reser sig och dammar av sig för att gå vidare. torkar en tår.
jag ligger kvar. krälar runt i stoftet och fragmenten som finns kvar av min Tilda.
helt själv.


ENYA

"Enya - Stars And Midnight Blue"

sången när jag höll Tilda kall och livlös.
sången sista gången jag hade min fina lilla tjej i min famn.


LITE SÅ

Nova har haft en period när hon kliver ur sängen och bankar på dörren
(hon når inte upp till handtaget själv :)
hon behövde varken vara vaken eller vid medvetandet.
jag tror och håller tummar för att denna period kan vara över nu!
nu verkar det som om hon vaknar till med somnar om själv
- peppar peppar!
dock verkar liten tjej vara kvar i fasen "naje" och "inte"
helt fantastiskt underbart charmigt :) något att rida ur "bara"...

annars har jag betat av en dag av praktik nu,
har fyra stycken kvar och bockar av ännu en idag.
jag är otroligt glad över min praktikplats men tycker därför det är synd,
att jag lyckats ha mina tillfällen där när vatten gick, jag är labil och nu orörlig.
skönt nu efter några veckors vila att göra något, få känna mening.
velat stundtals inför skolan nu i höst, men tror att jag gör klokt i att börja.
jag behöver nog få lite fokus och struktur utan tvång och ansträngning.
tillåta mig att läsa och klara av i min takt, dessutom få träffa kursarna igen!



FROSSA

i jordgubbar och vaniljyoggi - smaskens!!


HUSDJUR

vi har fått husdjur - Kotten :)
det snurrar mycket i huvudet och det händer ungefär detsamma.
har inte kommit till ro än bara och få ner det i skrift...
istället ska jag hämta Nova nu och ha kvalitetstid...
kanske får en minut eller två över när mannen intar fotboll och öl-läge :)


ÄLSKADE BARN

när hon somnar middag såhär är livet komplett


JAG

jag klagar inte på min Nova, hon är en grym liten tjej.
men när morgonen på tre timmar innan dagis bestod av 100 "nej" och "inte"
var det skönt när hon utan en protest kasta sig in på förskolan.
jag vaggade hem med mina fogar och lade mig på soffan
hade som tanke att rycka lite ogräs och plocka lite äpplen,
men det får nog vänta en timme eller två just idag...

hade en fantastisk födelsedag igår,
inte i närheten av så som jag trodde för ett år och tillbaka i tiden.
men för mig idag var den vad man kan säga perfekt!
jag fick en lugn dag och spendera den med mina kära.
dessutom fick jag fina presenter och en underbar klänning av min man!
tack alla för era tankar på min 25årsdag!


TJOCKIS v19+


OBSERVATION: livet

jag ska inte sitta här och verka sentimental, för det är jag inte.
men en liten livsfundering är på sin plats...

för några år sedan såg jag att vid 25 år...
då var jag klar med min utbildning.
jag hade förhoppningsvis hittat någon potentiell att dela livet med.
det kändes logiskt att kanske då fundera på nästa steg, barn och framtid.

...imorgon fyller jag 25.
nej, jag är inte klar med min utbildning om ett halvår,
men har bara två terminer kvar sen är jag behörig lärare.
jag har mer än väl hittat den rätte...
vi väntar vårt tredje barn, bor i hus och är gifta.
tänk att någonstans i all kaos så lyckades jag!

och någonstans har jag André att tacka för mitt liv jag har idag.
det som betyder mest är han en del av att ha skapat.
jag älskar dig och tack för du!

nu ska fogkärringen slänga in handduken för idag,
trött på denna dag så det ska bli skönt att få sluta ögonen för en natt.


KONKRETFET & KROPPSLIG

gjorde en liten rolig iakttagelse i och med resan, rent kroppsligt.
värmen har varit över 30 grader hela veckan och då vet man att man svullnar.
men när vågen stod +3kg på en vecka tänkte jag att det var en graviditetsspurt,
för så himla mycket kunde jag inte säga att jag krängt för att det var semester.
tre dagar senare idag och jag har tappat två av dom igen...
- så ja, man samlar vätska. och ja, framför allt som gravid. 
 
magen ändrar form och blir mer och mer lik en gravids mage, inte bara liten kula.
TUL i torsdags visade att bebis växer som han ska, jag är på vecka19+ något idag.
hjärtljud på 120-130, vilket är lägre än töserna (för er som tror på skrock)
moderkakan ligger fortfarande lite nära utgången, men än är det långt kvar.
livmodertappen är fortfarande intakt, men det är bara en garanti fram till mätningen.
kommer tillbaka om två veckor igen för att mäta på nytt.
 
vad har jag mer att säga rent kroppsligt?
jag tror jag är en ko egentligen, har redan en mjölkproduktion. spänner och rinner...!?
mitt blodtryck har gått upp lite från 100/60 till 110/60 så lite mindre snurrig nuförtiden :)
och jag tror att järntabletterna gör lite verkan, det har i alla fall inte blivit värre...
 
annars går jag till BM, till Obstetrikmottagning och kuratorn en gång varannan vecka.
så varannan vecka kan jag uppdatera mer än viktuppgång och tjockisbilder.
nu ska lillebror sparka vidare och jag ska försöka ligga lågt... 

SISTA DAG SOM INTE HALVVÄGS TILL 50

Nova bestämde sig klockan halv6 att det var morgon
-vad hände med morgonfriden?
antar att man klarar det nu innan man fyller halvvägs till 50 imorgon! :)


KURATORN

"jag är uppriktigt sagt orolig för dig"
 
en del av mig vet att det är på allvar, att detta sker på riktigt.
jag måste ta tag i det, gör något åt det och be om hjälp.
en annan del av mig känner att det går i vågor, det är inte så farligt.
så länge det går att bita ihop och klara av dagen är man inte på bottnen och krälar.
 
jag känner att en del av mig tackar för graviditeten,
det finns inte utrymme för att vara självdestruktiv av något slag. jag är två. 
"vad behöver du?"
tid. men tiden gör att utrymmet för mig blir mindre och mindre.
tiden rullar på och jag springer och springer för att komma i fatt. jag står still.
vi pratar inte dagar och antagligen inte veckor heller. jag har inte tid.
jag är inte jag, jag är min familj. och hur kan man ge sig själv när man inget är?
 
jag kan kliva ur mig själv och jag både ser och förstår. jag vet mycket väl.
jag agerar som mig själv, precis exakt som mig själv. och jag balanserar.
men än så länge står jag upp, jag står kvar. 
jag erkänner inte ett fall förrän jag har fallit. dum eller stark? omtänksam eller egoist?
ja inte fan vet jag, men jag vet att jag inte är redo att prata om det.
jag har bara valt att i tysthet dela med mig. läs och vet. låt det vara sen.

PSYKET

vi var iväg på resa och jag har bara gott att prata om den.
om våra vänner, om barnen, om stället, vädret, värmen, maten...
 
men bortsett ifrån resan i sig och med fokus på mig,
så är det så skönt att vara hemma igen.
man ska prata, man ska vara glad, man ska orka, skratta, vara trevlig.
det är inget fel och inget onaturligt i det. men det tar på krafterna.
jag har legat på mitt arsle i en hel vecka och ändå behöver jag komma hem.
komma hem och vila upp mig, ladda om och få ny energi.
hur logiskt låter det?
 
jag vill le, vill skratta och jag vill orka vara glad.
men jag är inte det. och att låtsas tar.
men jag har en familj. Nova behöver en mamma och André sin fru.
de ha behov, vill och kräver. och jag måste.
jag orkar knappt men jag måste, det är min skyldighet.
allt jag gör, allt jag försöker. allt som jag inte gör. 
min vardag präglas av konstant dåligt samvete. från det ena till det andra.
vem är jag? vem lever jag för? ...mer än Nova och André.
 
jag menar inte att klaga, det är inte rätt.
men jag kan inte hjälpa att jag är så tom. jag saknar var dag.
energin var körd i botten gång på annan, vad ska jag nu leva på?
jag försöker att inte oroa mig, att inte stressa, att inte ha dåligt samvete.
men jag är människa och här är jag, hur mycket jag vill eller inte.
en god natts sömn är vad som krävs vart dygn för att orka de vakna timmarna.
jag vacklar fram genom dagen och minsta energi måste värderas,
all gnutta energi måste prioriteras så att den läggs på verkligen rätt saker var dag.
varför?
 
det har redan gått två veckor, kanske bara, vad vet jag.
men idag ska jag tillbaka till kuratorn och jag hade inte behövt det mer.
måste bara få ur alla tankar och demoner.
...sen kan jag berätta vad som faktiskt försiggår med mig och bebis.

GOD MORGON...?

Nova kommer in och letar upp den minsta minimala fläcken i sängen.
hon pekar på den och säger
"ojsch, pappa bajsa"
okej, god morgon..?!


I VÄNTRUMMET PÅ MVC

pojken kommer ut från BM där hans mamma sitter kvar. hans fantastiskt pedagogiska mormor sitter i väntrummet.
"mormor, den lät inget - det var bara ett hjärta som slog"
"ja, men när den kommer ut ur magen så skriker den"
"varför då?"
"ja, det är så man hör att där är ljud i den"


FULLT UPP

lämnat Nova på dagis, som blev skitsur på mig och ville varken pussas eller vinka. men hon verkade ha roligt i alla fall :) själv är jag hos barnmorskan. ska på ultraljud efter lunch. ska försöka sätta mig ikväll och få ur mig lite skit innan kuratorn imorgon... hej sommar!


HELADO

detta var nog ett av lyckomomenten för liten på resan :)


SVENSK MARK

då har vi landat och befinner oss numera på svensk mark. Nova är grym som vanligt och sitter lycklig som alltid i bilen. vi ska hem till momo och äta "gasch" :) bruna som pepparkakor!!


SEMESTER

halva semestern har snart gått. om man kan klaga på för fint väder så gör vi väl det. annars njuts det här, batterier laddas och Nova älskar det! fullt ös på dagarna och med lite övertalning och fighter - slocknad på nätterna.


VACATION

Här är inte mycket till internet-uppkoppling... Så bortsett från ett sporadiskt inlägg då och då kan ni räkna med att onsdag nästa vecka, då infinner vi oss på svensk mark återigen. Och först då kan inläggen trilla in... Jag tänker mig skriva var dag och fortsätta som förr - men publicerar de alla i rätt ordning på onsdag. För övrigt fram till dess kommer jag njuta i goda vänners sällskap, av en bra stor bebismage, av min dotter och av min make. Spanien är ett land där man gör så mycket mer än dansar tango...


SÅ VAR DET JU DET HÄR

...att vi säger ta-ta och sätter oss på flyget till Espana nu :) tror Nova är mest exalterad när hon står vid sin dörr kvart i fem med ett storflin och säger "flygplan"


ATT VÄNTA SIN DÖDA DOTTERS LILLEBROR

jag har hela tiden sett detta som en tredje graviditet,
ett tredje barn ska vi få äran att sätta till livet och vår familj.
men någonstans har nog en undermedveten känsla legat och grott.
vi väljer att skaffa detta barnet nu för att vi inte fick behålla Tilda.
på ett visst sätt kommer detta barn för att fylla ut tomrummet efter Tilda.
hade vi inte tvingats förlora Tilda hade vi antagligen inte skaffat barn på ett tag.
 
när vi sitter på ultraljudet och läkaren berättar att det är liten pojke i magen,
tittar jag och André på varandra och jag frågar "är det säkert?"
för mig är min bebis en flicka. andra bebis kan vara pojkar men min är flicka.
det blev nästan om en liten omställning, jag fick en tankeåterställare.
någonstans slog det mig på allvar, detta är en helt ny liten egen bebis.
det är inget liten Tilda, det är ingen som kommer att fylla ut hennes plats.
det ska inte barnet göra, och hade det inte kunnat göra fast det var en flicka.
men vetskapen om att det är en liten lillebror som gömmer sig där inne,
tydliggjorde verkligen att det är ett tredje barn, varken mer, varken mindre.
liksom Nova är just bara Nova. hon må liva upp tillvaron och lysa upp i mörkret,
men hon är bara lilla Nova och ska inte fylla ut en större plats mer än sin egen.
 
jag packade upp alla våra undanlagda bebissaker och sorterade.
när jag fick undan de saker jag ser som Tildas och alla flickkläder,
värkte det till i hjärtat och jag kom på mig en halvtimme senare
- där satt jag i samma position och bara stirrade ut genom fönstret,
Tildas rosa och mjuka snutte höll jag i händerna.
det blev så tydligt, så konkret att Tilda och allt som hörde därtill är borta.
allt vi fixat för att hon skulle ha det, för att hon skulle kunna leva sitt liv med oss.
allt det fick jag stoppa tillbaka ner i en låda för hon kommer aldrig att behöva det.
 
jag ville bara vara klar med denna graviditeten och få min bebis.
hålla mina varma, lilla, levande bebis i min famn.
känna hjärtat slå och lungorna ta andetag.
aldrig någonsin vill jag behöva lyfta upp en livlös, kall kropp i min famn.
sitta bredvid mitt barn när hjärtat slutar slå och livet rinner ifrån oss.
jag vill bara få min lilla pojk i min famn och känna hans liv.
leva resten av mitt liv tillsammans med mina barn.

RSS 2.0