ÄR DET NYÅR IDAG?
TILDA
efter att Tilda fått blod på dropp och tillskott på natrium verkar hon piggare.
hon orkar mer, vaken oftare, tuttigare, märkbart färre dippar och finare färg.
hoppas verkligen att det var detta hon behövde och det var en av bakslagsdagarna.
NOVA
Nova börjar bli mer van vid både kuvösrummet och framför allt Tilda.
hon tycker det är jätteroligt att vinka, hon pekar och är okej med henne.
hon börjar bli van vid att vara i ett mörkt och tyst rum, fungerar längre stunder för var dag.
man kan inte vara annat än stolt över denna lilla tjej som får vara med om så mycket.
dessutom kan hon vara stolt över att tand nummer 5 och 6 kommit på plats idag :)
stora fina tjejen nu! ♥
nyår var det idag ja, sägs det... och det smäller lite utanför fönstret till och från under dagen.
ett annat par här har en mormor som varit snäll och lagat tre rätters nyårsmat
- där bjöd vi in oss på ett hörn. så ett så kallat "firande" får vi väl också.
sen om vi orkar vaka ut till tolv och om det är så mycket till fest veti tusan.
känns som att tidsuppfattningen är lika med noll.
det spelar liksom ingen roll här om det är vardag eller helg, natt eller dag.
vi tar var minut som den kommer, oavsett vad almanacka och klocka visar.
trots detta får jag ju önska alla ett GOTT NYTT ÅR!
sen sentimentala önskningar som att 2012 må vara ett lyckat år skippar vi,
känns som om att jag önskar alla välgång oavsett årsskifte eller var vi nu är på året.
(har massa fina kort på kameran, ska bara få hit en USBsladd så jag kan lägga över de... :)
efter att Tilda fått blod på dropp och tillskott på natrium verkar hon piggare.
hon orkar mer, vaken oftare, tuttigare, märkbart färre dippar och finare färg.
hoppas verkligen att det var detta hon behövde och det var en av bakslagsdagarna.
NOVA
Nova börjar bli mer van vid både kuvösrummet och framför allt Tilda.
hon tycker det är jätteroligt att vinka, hon pekar och är okej med henne.
hon börjar bli van vid att vara i ett mörkt och tyst rum, fungerar längre stunder för var dag.
man kan inte vara annat än stolt över denna lilla tjej som får vara med om så mycket.
dessutom kan hon vara stolt över att tand nummer 5 och 6 kommit på plats idag :)
stora fina tjejen nu! ♥
nyår var det idag ja, sägs det... och det smäller lite utanför fönstret till och från under dagen.
ett annat par här har en mormor som varit snäll och lagat tre rätters nyårsmat
- där bjöd vi in oss på ett hörn. så ett så kallat "firande" får vi väl också.
sen om vi orkar vaka ut till tolv och om det är så mycket till fest veti tusan.
känns som att tidsuppfattningen är lika med noll.
det spelar liksom ingen roll här om det är vardag eller helg, natt eller dag.
vi tar var minut som den kommer, oavsett vad almanacka och klocka visar.
trots detta får jag ju önska alla ett GOTT NYTT ÅR!
sen sentimentala önskningar som att 2012 må vara ett lyckat år skippar vi,
känns som om att jag önskar alla välgång oavsett årsskifte eller var vi nu är på året.
(har massa fina kort på kameran, ska bara få hit en USBsladd så jag kan lägga över de... :)
MÄNNISKAN ÄR EN ÖVERLEVARE
nu tänker jag delge lite av mina filosofiska tankar.
jag tror att kvinnans alla hormoner, beteende, etcetera under graviditet finns av en anledning.
man går genom olika faser för att i slutändan kunna och vilja sälja din själ för sitt barn.
när man som nybliven mamma går genom fasen "att föda och få sitt barn till sin famn"
och hormonerna skriker efter detta - så får man inte det!
kaos utbryter i kroppen, total förvirring och varken bebis eller moder fungerar som tänkt.
jag tror att det är detta moment, utanför kroppens första kontakt som bekräftar moderskapet.
nu går jag i en förvirrad världsbubbla och förstår inte riktigt vad som händer känner jag.
jag är brutalt ärlig när jag säger; jag älskar inte Tilda så som jag känner för Nova.
förstå mig när jag säger detta, för jag menar det konstigt nog i all välmening.
jag har en tro på att jag fungerar genom tuffa situationer så pass bra som jag gör,
för att jag kan distansera mig lagom mycket för att orka mig genom utan att slukas upp helt.
jag ska vidareutveckla detta lite och knyta ihop alla utlägg.
jag känner nu för Tilda som jag kan anta att man som pappa gör i sin roll när ens barn föds.
jag älskar henne, vill beskydda henne, kan gå genom eld och vatten för denna lilla flicka.
jag har en moderlig drift att kämpa för detta lilla knyte, vill skydda henne mot allt ont.
allt detta drivs jag till för att jag VET att detta är mitt barn.
i Novas fall (för att jämföra något konkret) så när jag fick henne på mitt bröst föll allt på plats.
jag älskade henne, slogs för henne, gjorde allt för henne för att jag KÄNDE att hon var mitt barn.
alla hormoner fick bekräftas och stimuleras och vårt band knöts på studs.
i Tildas fall bygger jag upp detta band genom att LÄRA KÄNNA detta barn som mitt.
jag säger inte att det är konstigt, fel, jobbigt, inte kommer bli bra...eller vad man nu kan tolka.
jag försöker bara vara realistisk och förstå varför starten och boundingen med Tilda är annorlunda.
jag tror, jag vet, att när jag väl kan ha Tilda i min famn när jag vill och behöver,
då kommer vi tillsammans bygga upp detta band och bilda ett lika start som med Nova.
jag betvivlar inte ett dugg att det är lite tabu att oavsett förlossningshistoria erkänna detta.
graviditeten ska vara så blomstrande, man ska älska sitt lilla knyte och allt som håller till.
men så är inte verkligheten, inte för alla. och jag tror starkt att det är okej!
så länge man erkänner, är medveten och vågar arbeta i rätt riktning. det blir bra.
och för varje sekund jag får känna mitt lilla, lilla knyte andas nära mig, i min famn.
varje sekund tillsammans bygger upp oss två, skapar mening och ger mig mitt barn.
när denna resan är över ska jag ta hem hela min familj och andas ut.
vi ska älska varandra och vara så otroligt tacksamma för det vi skapat.
vi ska se tillbaka på denna tiden vi är i nu och se hur det gjort oss ännu starkare som familj.
ny dag idag, nya tag och nya möjligheter. sen kan jag ge blanka fan i att det är nytt år imorgon.
för det är imorgon och jag lever idag. tillsammans med André, Nova och Tilda ♥
jag tror att kvinnans alla hormoner, beteende, etcetera under graviditet finns av en anledning.
man går genom olika faser för att i slutändan kunna och vilja sälja din själ för sitt barn.
när man som nybliven mamma går genom fasen "att föda och få sitt barn till sin famn"
och hormonerna skriker efter detta - så får man inte det!
kaos utbryter i kroppen, total förvirring och varken bebis eller moder fungerar som tänkt.
jag tror att det är detta moment, utanför kroppens första kontakt som bekräftar moderskapet.
nu går jag i en förvirrad världsbubbla och förstår inte riktigt vad som händer känner jag.
jag är brutalt ärlig när jag säger; jag älskar inte Tilda så som jag känner för Nova.
förstå mig när jag säger detta, för jag menar det konstigt nog i all välmening.
jag har en tro på att jag fungerar genom tuffa situationer så pass bra som jag gör,
för att jag kan distansera mig lagom mycket för att orka mig genom utan att slukas upp helt.
jag ska vidareutveckla detta lite och knyta ihop alla utlägg.
jag känner nu för Tilda som jag kan anta att man som pappa gör i sin roll när ens barn föds.
jag älskar henne, vill beskydda henne, kan gå genom eld och vatten för denna lilla flicka.
jag har en moderlig drift att kämpa för detta lilla knyte, vill skydda henne mot allt ont.
allt detta drivs jag till för att jag VET att detta är mitt barn.
i Novas fall (för att jämföra något konkret) så när jag fick henne på mitt bröst föll allt på plats.
jag älskade henne, slogs för henne, gjorde allt för henne för att jag KÄNDE att hon var mitt barn.
alla hormoner fick bekräftas och stimuleras och vårt band knöts på studs.
i Tildas fall bygger jag upp detta band genom att LÄRA KÄNNA detta barn som mitt.
jag säger inte att det är konstigt, fel, jobbigt, inte kommer bli bra...eller vad man nu kan tolka.
jag försöker bara vara realistisk och förstå varför starten och boundingen med Tilda är annorlunda.
jag tror, jag vet, att när jag väl kan ha Tilda i min famn när jag vill och behöver,
då kommer vi tillsammans bygga upp detta band och bilda ett lika start som med Nova.
jag betvivlar inte ett dugg att det är lite tabu att oavsett förlossningshistoria erkänna detta.
graviditeten ska vara så blomstrande, man ska älska sitt lilla knyte och allt som håller till.
men så är inte verkligheten, inte för alla. och jag tror starkt att det är okej!
så länge man erkänner, är medveten och vågar arbeta i rätt riktning. det blir bra.
och för varje sekund jag får känna mitt lilla, lilla knyte andas nära mig, i min famn.
varje sekund tillsammans bygger upp oss två, skapar mening och ger mig mitt barn.
när denna resan är över ska jag ta hem hela min familj och andas ut.
vi ska älska varandra och vara så otroligt tacksamma för det vi skapat.
vi ska se tillbaka på denna tiden vi är i nu och se hur det gjort oss ännu starkare som familj.
ny dag idag, nya tag och nya möjligheter. sen kan jag ge blanka fan i att det är nytt år imorgon.
för det är imorgon och jag lever idag. tillsammans med André, Nova och Tilda ♥
TILDAS FÖDELSE ♥ och timmarna innan detta...
kan lika gärna varna känsliga människor nu: detta blir långt och detaljrikt!
NOLL TILL HUNDRA onsdagen den 14 december 2011
jag hade precis legat i CTG vilket såg hur fint ut som helst.
jag hade både ätit och sovit dåligt under föregående natt och under dagen.
eftersom jag var sängliggande och inte hade annat för mig, somnade jag någon gång efter tre.
strax efter fyra vaknade jag av en, som jag trodde då, sammandragning.
jag vände mig på sidan för att somna om...trodde jag.
SD ökade i intensitet och efter två minuters krampande fick jag ringa efter hjälp.
stackars USK som kom in fick slå på alarmet och jag tror det kom in både BM, USK och läkare.
under vad jag kände var en timme (i själva verket tio minuter) fick jag bricanyl,
de kopplade loss sängen och rusade ner mig till förlossningen - jag toksvettades i krampandet.
någonstans i all panik fick jag fram att de fick ringa André, men att säga att det är lugnt.
så sakta började SD släppa nere på förlossningen och jag kunde äntligen tro jag skulle överleva.
de kopplade in värkhämmande dropp och gav en ny bricanyl.
André hade "tagit det lugnt" och kommit från Ängelholm till Lund på under timmen...
VÄNTANS TIDER
läkarna hade goda förhoppningar om att dropp och bricanyl skulle fungera.
dock var jag öppen 2cm och hade bara några milimetrar kvar på tappen - sängordinerad!
de tog blodprov som skickades iväg på akuttester, vilka visade att jag hade förhöjt bakterievärde.
första bricanylen gav smärre hjärtklappningar och svettningar. den gick ur relativt fort.
efter två timmar fick jag en ny, två nya och en tredje gavs när förvärkarna fortsatte öka.
ett nytt blodprov togs. detta var tydligen skyhögt - så för bebis skull togs ett beslut.
droppet togs och bricanylen slutade att ges - nu fick tiden och kroppen avgöra skedet.
klockan var 21:30 och det kändes nästan lite som ett ovisst lugn före stormen lagt sig över rummet.
vad händer nu?
det hade inte hänt mer med mig "där nere". fortfarande öppen 2cm och liten bit tapp kvar.
CTG kopplades på en liten stund och bebis verkade må superfint.
jag och André stirrade på varandra. hur hamnade vi här? nästan ironisk situation nu...
förberedda på det värsta, hoppades på det bästa.
en (dansk) läkare från Neonatal kom och förklarade vad som kommer hända vid förlossning.
jag stapplade upp på toa några gånger, i mina nättrosor och t-shirt. brutalt snygg!
fram till 00:00 hade jag förvärkar med några minuters mellanrum, och de gick andas genom.
sen bröt helvetet och paniken loss en liten stund...
NU HÄNDER DET GREJER torsdagen den 15 december 2011
runt midnatt kollar BM mig igen, fortfarande oförändrat...
vid detta laget börjar tröttheten och orkeslösheten göra sig påminda.
med noll energi i kroppen känner jag paniken välla över mig; jag orkar inte detta.
mina tankar går nu i att detta kan fortskrida i flera timmar till - panik.
jag ber henne om att ge mig något för annars orkar jag inte om jag inte får energi.
(energi här var nog mer i form av - ta bort smärtan för i helvete!)
jag uppfattade inte värkarna som speciellt långa, eller outhärdiga i sig.
det var ovissheten om att kanske inte få sova på hela natten, ha ont och inte orka.
efter lite övertalning fick hon mig att ta lustgasmasken - oh sweet memories!
som besatt drog jag i mig lustgasen. klockan är nu runt 01:00.
jag tyckte då att BM var en satans kärring som envisades med att ta CTG mitt i allt.
(tackar henne nu för att hon skötte sitt jobb...)
när hon letade med dosan över magen, tryckte det på så mycket och jag fixade det knappt.
i mina tankar var jag fortfarande inställd på minst fem timmar till,
jag var ju fortfarande bara öppen 2cm en timme tidigare ju.
jag bad henne sluta, men hon gav sig inte. bad henne kolla mig istället, men hon gav sig inte.
värkarna strålar nu från rygg, det trycker på neråt och magen är så trött. runt 01:40.
läkaren kallas in för bebis hjärta hittas inte, och hon kommer för att kika med UL.
hon ser hur bebis ligger och en gyn-undersökning påbörjas - men behövs inte avslutas...
barnläkaren kallas in snabbt som tusan, BM håller tillbaka bebis och nu förstår vi.
Neo-personalen hinner inte mer än in i salen innan jag fick klartecken att få krysta.
med ett "poff" bokstavligen talat sköts lilla bebis ut till livet.
innan de ens får tag i henne hör jag världens tystaste, dock ljuvligaste gråt.
en sten föll från hjärtat! lyckan är total.
15 DECEMBER 2011 01:47
Tilda Adbro kom till världen som en 1125grams kämpande skrutt.
BM bär över henne till barnläkaren och barnsjuksköterskan som tittar till henne.
allt ser bra ut, hon behöver inte ens hjälp att andas.
de bär över henne i kuvösen, som rullas fram till mig.
det var så ofattbart att det var en så liten levande miniatyr människa. och hon är min!
att André höll på att tuppa av även denna förlossning behöver vi ju inte nämna...
han fick gå med Tilda till Neo och jag fick återhämta mig och kollas så allt kommit ut rätt.
när André kom tillbaka fick vi det obligatoriska förlossningsfikan. härligt kort kommer!
sen åkte jag ner tillsammans med André för att se när de kopplade upp Tilda.
alla dess möjliga former på sladdar och katetrar fick hon, och hon var så fin!
och nu börjar livet, på riktigt ♥
NOLL TILL HUNDRA onsdagen den 14 december 2011
jag hade precis legat i CTG vilket såg hur fint ut som helst.
jag hade både ätit och sovit dåligt under föregående natt och under dagen.
eftersom jag var sängliggande och inte hade annat för mig, somnade jag någon gång efter tre.
strax efter fyra vaknade jag av en, som jag trodde då, sammandragning.
jag vände mig på sidan för att somna om...trodde jag.
SD ökade i intensitet och efter två minuters krampande fick jag ringa efter hjälp.
stackars USK som kom in fick slå på alarmet och jag tror det kom in både BM, USK och läkare.
under vad jag kände var en timme (i själva verket tio minuter) fick jag bricanyl,
de kopplade loss sängen och rusade ner mig till förlossningen - jag toksvettades i krampandet.
någonstans i all panik fick jag fram att de fick ringa André, men att säga att det är lugnt.
så sakta började SD släppa nere på förlossningen och jag kunde äntligen tro jag skulle överleva.
de kopplade in värkhämmande dropp och gav en ny bricanyl.
André hade "tagit det lugnt" och kommit från Ängelholm till Lund på under timmen...
VÄNTANS TIDER
läkarna hade goda förhoppningar om att dropp och bricanyl skulle fungera.
dock var jag öppen 2cm och hade bara några milimetrar kvar på tappen - sängordinerad!
de tog blodprov som skickades iväg på akuttester, vilka visade att jag hade förhöjt bakterievärde.
första bricanylen gav smärre hjärtklappningar och svettningar. den gick ur relativt fort.
efter två timmar fick jag en ny, två nya och en tredje gavs när förvärkarna fortsatte öka.
ett nytt blodprov togs. detta var tydligen skyhögt - så för bebis skull togs ett beslut.
droppet togs och bricanylen slutade att ges - nu fick tiden och kroppen avgöra skedet.
klockan var 21:30 och det kändes nästan lite som ett ovisst lugn före stormen lagt sig över rummet.
vad händer nu?
det hade inte hänt mer med mig "där nere". fortfarande öppen 2cm och liten bit tapp kvar.
CTG kopplades på en liten stund och bebis verkade må superfint.
jag och André stirrade på varandra. hur hamnade vi här? nästan ironisk situation nu...
förberedda på det värsta, hoppades på det bästa.
en (dansk) läkare från Neonatal kom och förklarade vad som kommer hända vid förlossning.
jag stapplade upp på toa några gånger, i mina nättrosor och t-shirt. brutalt snygg!
fram till 00:00 hade jag förvärkar med några minuters mellanrum, och de gick andas genom.
sen bröt helvetet och paniken loss en liten stund...
NU HÄNDER DET GREJER torsdagen den 15 december 2011
runt midnatt kollar BM mig igen, fortfarande oförändrat...
vid detta laget börjar tröttheten och orkeslösheten göra sig påminda.
med noll energi i kroppen känner jag paniken välla över mig; jag orkar inte detta.
mina tankar går nu i att detta kan fortskrida i flera timmar till - panik.
jag ber henne om att ge mig något för annars orkar jag inte om jag inte får energi.
(energi här var nog mer i form av - ta bort smärtan för i helvete!)
jag uppfattade inte värkarna som speciellt långa, eller outhärdiga i sig.
det var ovissheten om att kanske inte få sova på hela natten, ha ont och inte orka.
efter lite övertalning fick hon mig att ta lustgasmasken - oh sweet memories!
som besatt drog jag i mig lustgasen. klockan är nu runt 01:00.
jag tyckte då att BM var en satans kärring som envisades med att ta CTG mitt i allt.
(tackar henne nu för att hon skötte sitt jobb...)
när hon letade med dosan över magen, tryckte det på så mycket och jag fixade det knappt.
i mina tankar var jag fortfarande inställd på minst fem timmar till,
jag var ju fortfarande bara öppen 2cm en timme tidigare ju.
jag bad henne sluta, men hon gav sig inte. bad henne kolla mig istället, men hon gav sig inte.
värkarna strålar nu från rygg, det trycker på neråt och magen är så trött. runt 01:40.
läkaren kallas in för bebis hjärta hittas inte, och hon kommer för att kika med UL.
hon ser hur bebis ligger och en gyn-undersökning påbörjas - men behövs inte avslutas...
barnläkaren kallas in snabbt som tusan, BM håller tillbaka bebis och nu förstår vi.
Neo-personalen hinner inte mer än in i salen innan jag fick klartecken att få krysta.
med ett "poff" bokstavligen talat sköts lilla bebis ut till livet.
innan de ens får tag i henne hör jag världens tystaste, dock ljuvligaste gråt.
en sten föll från hjärtat! lyckan är total.
15 DECEMBER 2011 01:47
Tilda Adbro kom till världen som en 1125grams kämpande skrutt.
BM bär över henne till barnläkaren och barnsjuksköterskan som tittar till henne.
allt ser bra ut, hon behöver inte ens hjälp att andas.
de bär över henne i kuvösen, som rullas fram till mig.
det var så ofattbart att det var en så liten levande miniatyr människa. och hon är min!
att André höll på att tuppa av även denna förlossning behöver vi ju inte nämna...
han fick gå med Tilda till Neo och jag fick återhämta mig och kollas så allt kommit ut rätt.
när André kom tillbaka fick vi det obligatoriska förlossningsfikan. härligt kort kommer!
sen åkte jag ner tillsammans med André för att se när de kopplade upp Tilda.
alla dess möjliga former på sladdar och katetrar fick hon, och hon var så fin!
och nu börjar livet, på riktigt ♥
VÄLKOMMEN TILL HOLLAND
Ännu en kämpande mamma som stöttar och behöver stöd skrev detta fina på sin FB-status. Citat av Emily Pearl Kingsley.
Om att få ett prematurbarn:
"När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester – till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg. Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: ”Välkommen till Holland!”
”HOLLAND?” säger du. ”Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien.” Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.
Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.
Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite saktare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt. Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: ”Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det.”
Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att bli fri så du kan njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda."
HIP HIP HURRAY
idag har jag och Nova tagit sovmorgon här på sjukhuset.
vi busade, myste, åt frukost, hälsa på Tilda, promenerade och bara var.
sen åkte vi in till förskolan lagom till lunch, och jag åkte till Lina.
HIP HIP HURRAY!! lilla systern fyller 21 idag :)
sen fick jag åka tillbaka till sjukhuset så att jag hann lägga mig med lilla T.
jag märkte hur snurrigt inlägg det blev igår, ett syftningsfel eller annat... ursäktar!
DAGENS LÄGE
det var en himlans tur att jag har brutit ihop redan för att nu vara stark.
Tilda har haft ett litet svajigt dygn, trött och väldigt orkeslös.
de har tagit bakterieodlingar som hittills varit negativa, vilket är skönt.
dock har hon dåligt blodvärde och lågt natriumsaltvärde.
detta åtgärdas med dropp och extra salter. lillan har världens största nål i foten!
tydligen är även detta en vanlig åkomma för prematura barn, men ändå inte roligt...
men för att orka får jag se till att vara positiv.
är detta en utav hennes sämre dagar ska jag nog bara tacka högre makter att det inte är värre.
men självklart känner sig modershjärtat inte starkt när ens lilla bebis är så svag och trött.
meeen, som sagt, någonstans i detta är hon en liten kämpe utan dess like.
och att ligga med henne tätt intill sig, timme efter timme, ger livet mening.
min älskade fina lilla, lilla pyttetjej!
vi busade, myste, åt frukost, hälsa på Tilda, promenerade och bara var.
sen åkte vi in till förskolan lagom till lunch, och jag åkte till Lina.
HIP HIP HURRAY!! lilla systern fyller 21 idag :)
sen fick jag åka tillbaka till sjukhuset så att jag hann lägga mig med lilla T.
jag märkte hur snurrigt inlägg det blev igår, ett syftningsfel eller annat... ursäktar!
DAGENS LÄGE
det var en himlans tur att jag har brutit ihop redan för att nu vara stark.
Tilda har haft ett litet svajigt dygn, trött och väldigt orkeslös.
de har tagit bakterieodlingar som hittills varit negativa, vilket är skönt.
dock har hon dåligt blodvärde och lågt natriumsaltvärde.
detta åtgärdas med dropp och extra salter. lillan har världens största nål i foten!
tydligen är även detta en vanlig åkomma för prematura barn, men ändå inte roligt...
men för att orka får jag se till att vara positiv.
är detta en utav hennes sämre dagar ska jag nog bara tacka högre makter att det inte är värre.
men självklart känner sig modershjärtat inte starkt när ens lilla bebis är så svag och trött.
meeen, som sagt, någonstans i detta är hon en liten kämpe utan dess like.
och att ligga med henne tätt intill sig, timme efter timme, ger livet mening.
min älskade fina lilla, lilla pyttetjej!
♥
29+1 and still kicking
lilla T har haft en tuff natt.
varit lite för varm och på tok för trött.
haft dippar flera gånger om så personalen tog bakterieodling, men det var negativt.
jag hade henne ute imorse och det gick okej. orkade till och med sutta lite.
hon fick gå i CPAP igen under dagen och när André tog ut henne orkade hon inte.
det är inte lätt att vara så liten, tänk hur något så självklart som att andas kan vara tungt...
men ändå så har hon gått upp till över födelsevikten - 1150gram.
tilda ligger åter igen hos pappa, vilket nu har gått bra och är utan CPAP.
jag var hem om en sväng och organiserade lite, packade om och fikade med mamma.
sen hämtade vi Nova och körde hit.
så nu har jag en sovandes liten stor skrutta på rummet, snarkar så gott.
var lite rörigt att somna för henne, inte ledsen eller så, men mycket att tänka på.
hon har säkert hundra tankar och intryck att organisera i sitt lilla huvud, men ändå så duktig!
det går trots allt bra på dagis, och när farfar hämtade henne igår gick det hur bra som helst.
så lilla Nova har ju sovit hos sin farmor och farfar inatt - så mamma och pappa fick egentid!
nu ska jag slänga ihop lite yoghurt och flingor, låta tuttarna fyllas på nytt och titta lite på TV.
fantastiskt intressant och framför allt märklig dygnsrutin man får till här.
men trots allt så är det en hel del superhärliga föräldrar som bor här, lite gemytligt i röran.
idag har min pappa varit galet häftig, mamma superbäst och syrran 20 för sista dagen.
sen ska jag sova gott med hela min familj under samma tak, NATTI!
varit lite för varm och på tok för trött.
haft dippar flera gånger om så personalen tog bakterieodling, men det var negativt.
jag hade henne ute imorse och det gick okej. orkade till och med sutta lite.
hon fick gå i CPAP igen under dagen och när André tog ut henne orkade hon inte.
det är inte lätt att vara så liten, tänk hur något så självklart som att andas kan vara tungt...
men ändå så har hon gått upp till över födelsevikten - 1150gram.
tilda ligger åter igen hos pappa, vilket nu har gått bra och är utan CPAP.
jag var hem om en sväng och organiserade lite, packade om och fikade med mamma.
sen hämtade vi Nova och körde hit.
så nu har jag en sovandes liten stor skrutta på rummet, snarkar så gott.
var lite rörigt att somna för henne, inte ledsen eller så, men mycket att tänka på.
hon har säkert hundra tankar och intryck att organisera i sitt lilla huvud, men ändå så duktig!
det går trots allt bra på dagis, och när farfar hämtade henne igår gick det hur bra som helst.
så lilla Nova har ju sovit hos sin farmor och farfar inatt - så mamma och pappa fick egentid!
nu ska jag slänga ihop lite yoghurt och flingor, låta tuttarna fyllas på nytt och titta lite på TV.
fantastiskt intressant och framför allt märklig dygnsrutin man får till här.
men trots allt så är det en hel del superhärliga föräldrar som bor här, lite gemytligt i röran.
idag har min pappa varit galet häftig, mamma superbäst och syrran 20 för sista dagen.
sen ska jag sova gott med hela min familj under samma tak, NATTI!
EN NOVA STAR
min finaste stora tös på sin brum-brum
lillejul hos momo och offa
kusin alfons och "lillasyster i magen" var också med
känner att alla inlägg får det att låta som om Tilda är vad världen kretsar kring.
så är det inte! jag är ju tvåbarnsmamma :)
Tilda må ta sin tid, men Nova är minst lika viktig.
vi försöker göra allt i vår makt för att undlätta situationen för denna lilla knast.
hon har blivit så stor! vart tog tiden vägen? vår lilla flicka.
även om jag hade som "mål" att hon skulle gå till jul (eller hur) så är det nog inte långt kvar.
jag får se det som att hennes motoriska får vara i det sena, hon är desto smartare istället.
hon har både huvud på skaft och personlighet på topp. ett litet humör går att ana även :)
mamma älskar dig busetjejen! ♥
VÅR LILLA, LILLA DUKTIGA TJEJ
man kan inte annat än att häpna över vilken livsvilja detta lilla knyte har.
37cm lång och är nu uppe i 1098gram...
huvudet är inte ens en decimeter från haka till panna.
rumpan är tre centimeter bred, revbenen och ryggraden sticker ut.
händer och fötter är så oproportionerligt stort att hon ser ut som en hobbit.
finns inte ett uns underhudsfett vilket gör hennes överflödiga hud helt skrynklig.
trots detta, kan detta lilla liv syresätta sig mellan 95-100% helt själv.
hennes hjärta pickar på och går fint upp i vikt.
detta enorma huvud orkar hon lyfta och vända sida att ligga på.
och idag förvånade hon åter igen hela personalen till att häpna.
skulle så smått börja med en så kallad amningsprocess, då hon visat sutt-tendenser.
denna pyttelilla mun slök tutte och satt fast.drack så gott!
tutten, utan att överdriva, dränkte henne då den är MINST tre gånger så stor.
men hon var så nöjd! klarade galant av att kordinera att suga, andas och svälja.
...sen slocknade hon som en toka i min famn efter denna ansträngning. lilla plyret!
hon sträckte nöjt upp sina armar längs ansiktet sitt och hade sina härliga, belåtna smilryckningar.
fick rätt på det via en megaomväg.
liten hand håller i mamma nere i Lund.
idag åkte André och Nova hem. så himla tomt!
varit underbart att få ett par dagar, som vi är vana vid, jag och Nova.
jag saknar denna lilla tjej så det gör ont. men lite kvalitetstid värmer alltid!
imorgon ska Nova få tid med faster Lina. jag och André ska få egentid med lilla T.
♥
BILDER...
nu har jag bilder som jag tänkte lägga upp.
men de är tagna med mobilen upp och ner.
på min Mac så visas bilderna rätt, men de läggs upp upp-och-ner här på bloggen...
HUUUR gör jag för att vända rätt de?
André ligger och har Tilda i KMC
Nova somnade efter en liten stunds filosoferande.
jag sitter i allrummet med datorn i knät, TV på Pride & Prejudice och dricker Cola.
senare i eftermiddag ska vi ut och äta lite gott, njuta av familjens två år tillsammans.
och för att rättfäriga mitt utbrott igår, så hatar jag inte julen. tvärtom.
jag älskar julen och allt det mysiga som det bär med, familj och stämning.
mycket därav jag fick ett frustationsutbrott. men det är okej.
man ska släppa ut känslorna, hellre än hålla det tillbaka. det är okej att känna, och att erkänna.
det känns som en lättnad att få låta hjärtat både tala och agera.
idag har en tyngd åter lyfts av mina axlar. tyngden kommer att återskapas och tårar kommer att komma.
men det är okej, och jag mår bra. med André vid min sida klarar vi av allt!
♥
men de är tagna med mobilen upp och ner.
på min Mac så visas bilderna rätt, men de läggs upp upp-och-ner här på bloggen...
HUUUR gör jag för att vända rätt de?
André ligger och har Tilda i KMC
Nova somnade efter en liten stunds filosoferande.
jag sitter i allrummet med datorn i knät, TV på Pride & Prejudice och dricker Cola.
senare i eftermiddag ska vi ut och äta lite gott, njuta av familjens två år tillsammans.
och för att rättfäriga mitt utbrott igår, så hatar jag inte julen. tvärtom.
jag älskar julen och allt det mysiga som det bär med, familj och stämning.
mycket därav jag fick ett frustationsutbrott. men det är okej.
man ska släppa ut känslorna, hellre än hålla det tillbaka. det är okej att känna, och att erkänna.
det känns som en lättnad att få låta hjärtat både tala och agera.
idag har en tyngd åter lyfts av mina axlar. tyngden kommer att återskapas och tårar kommer att komma.
men det är okej, och jag mår bra. med André vid min sida klarar vi av allt!
♥
25 DECEMBER
idag ska bli en fin dag. jag har denna dag att tacka för allt fint ♥
jag har precis vaknat upp i ett stort, ensamt familjerum på Neo i HBG.
jag har fått några timmars djupsömn så hoppas humöret fick lite hjälp idag.
ska mysa med lilla T innan jag ska hämta upp de två andra mina hos svärföräldrarna.
nu har Tilda gått upp till 1066gram men får nog för mycket mat för lilla magen.
så den viktökningen ger lite spelrum på att gå ner lite - till 15ml varannan timme :)
hon är fortfarande en liten kämpe, dock har hon börjat få fler dippar.
därför har hon en "puff-hjälpare" på sin CPAP som påminner henne andas efter 20sek.
men med henne på bröstet försöker vi ta av CPAPen och låta henne klara det själv.
det är så fantastiskt fint och vackert att se detta lilla, pyttelilla, ansiktet ligga mot bröstet.
hon håller upp sina armar och letar efter något att trygga sig i.
hon suttar lite på sin napp när hon sondas.
hon är så stark. orkar tutta lite och vända på detta oproportionerligt stora huvudet.
hennes minililla, skrynkliga rumpa. finns bara för mycket hud och inget underhudsfett.
liksom hela hennes lilla kropp, vilket gör att hon ser ut som världens sötaste lilla gubbe.
vår lilla älskade, vackra Benjamin Button ♥
Nova blir så glad när hon får se den lilla "dockan".
hon skiner upp, pekar, säger titta och vinkar lite.
det fungerar hur bra som helst, oavsett om Tilda är ute eller inte.
däremot får man absolut inte stoppa in händerna i kuvösen, då brister det för henne.
men tänk så mycket fint de kommer få uppleva tillsammans i framtiden!
jag har precis vaknat upp i ett stort, ensamt familjerum på Neo i HBG.
jag har fått några timmars djupsömn så hoppas humöret fick lite hjälp idag.
ska mysa med lilla T innan jag ska hämta upp de två andra mina hos svärföräldrarna.
nu har Tilda gått upp till 1066gram men får nog för mycket mat för lilla magen.
så den viktökningen ger lite spelrum på att gå ner lite - till 15ml varannan timme :)
hon är fortfarande en liten kämpe, dock har hon börjat få fler dippar.
därför har hon en "puff-hjälpare" på sin CPAP som påminner henne andas efter 20sek.
men med henne på bröstet försöker vi ta av CPAPen och låta henne klara det själv.
det är så fantastiskt fint och vackert att se detta lilla, pyttelilla, ansiktet ligga mot bröstet.
hon håller upp sina armar och letar efter något att trygga sig i.
hon suttar lite på sin napp när hon sondas.
hon är så stark. orkar tutta lite och vända på detta oproportionerligt stora huvudet.
hennes minililla, skrynkliga rumpa. finns bara för mycket hud och inget underhudsfett.
liksom hela hennes lilla kropp, vilket gör att hon ser ut som världens sötaste lilla gubbe.
vår lilla älskade, vackra Benjamin Button ♥
Nova blir så glad när hon får se den lilla "dockan".
hon skiner upp, pekar, säger titta och vinkar lite.
det fungerar hur bra som helst, oavsett om Tilda är ute eller inte.
däremot får man absolut inte stoppa in händerna i kuvösen, då brister det för henne.
men tänk så mycket fint de kommer få uppleva tillsammans i framtiden!
TUNG JÄVLA JUL
fram till igår tänkte jag att antingen lever jag i förnekelse, eller så är jag omänskligt stark.
jag mådde bra, jag fixade detta, jag var stark.
men som jag upprepat så många gånger var jag nog stark och fokuserad för att jag måste.
men igår kväll så brast det, fullständigt. känslorna svallade över mig som en tidsinställd våg.
tårarna forsar ner från mina kinder. för vad som helst, när som helst.
jag känner mig labilare än en övertrött fyraåring som inte får som den vill riktigt.
jag svajar och bryter ihop...
jag är så fruktansvärt splittrad. jag plågas av ett för jävligt dåligt samvete.
nu berättar jag inte vad jag VET är rätt, för vad fasiken är det?
jag pratar rakt ifrån mitt hjärta.
objektivt hade jag nog kunnat organisera upp denna röran på bästa sätt utan att blinka.
men jag är inte objektiv. jag är mitt uppe i det och det enda som talar är hjärta och känslor.
mitt hjärta skriker av smärta och det gör så ont att inte räcka till.
jag vet om att jag är världens bästa mamma. jag vet det, det är inte det som det handlar om.
men att inte kunna finnas där, hjälpa och lyfta bort alla världens problem.
att inte kunna hålla sitt barn nära, att inte kunna trösta, att inte kunna göra allt bra.
att bara kunna stå bredvid, vänta, vara beroende av något annat, oroa sig, inte veta...bara vänta.
det plågar mig djupt in i själen.
de enda tre som idag är de jag bryr mig om är André och mina två barn.
allt är så rörigt för Nova, fast vi försöker göra vad vi kan för att göra det så bra vi kan.
hon är orolig, pappig, rädd för att bli lämnad och vet inte var hon ska ta vägen.
jag har blivit så fel för henne. jag kan inte ens trösta mitt eget barn längre.
min lilla Tilda är så stark men så liten och svag. hon är en kämpe, men behöver hjälp.
jag kan ha henne nära, men kan inte hålla om henne. kan inte hjälpa henne. trösta henne.
jag ser hur hela denna situationen tynger André. men vi försöker så gott vi kan.
men det är tungt. det är mycket. det är jobbigt. och det är denna förbannade jul.
någonstans i denna röra så är jag trots allt så tacksam för min familj.
jag älskar dig André mer än något annat och kan inte vara nog glad för att dela livet med dig.
våra två små tjejer är så fina. så starka. så personliga. så fruktansvärt älskade!
det är tungt och jobbigt, men jag är lyckligt lottad någonstans i denna skit!
jag mådde bra, jag fixade detta, jag var stark.
men som jag upprepat så många gånger var jag nog stark och fokuserad för att jag måste.
men igår kväll så brast det, fullständigt. känslorna svallade över mig som en tidsinställd våg.
tårarna forsar ner från mina kinder. för vad som helst, när som helst.
jag känner mig labilare än en övertrött fyraåring som inte får som den vill riktigt.
jag svajar och bryter ihop...
jag är så fruktansvärt splittrad. jag plågas av ett för jävligt dåligt samvete.
nu berättar jag inte vad jag VET är rätt, för vad fasiken är det?
jag pratar rakt ifrån mitt hjärta.
objektivt hade jag nog kunnat organisera upp denna röran på bästa sätt utan att blinka.
men jag är inte objektiv. jag är mitt uppe i det och det enda som talar är hjärta och känslor.
mitt hjärta skriker av smärta och det gör så ont att inte räcka till.
jag vet om att jag är världens bästa mamma. jag vet det, det är inte det som det handlar om.
men att inte kunna finnas där, hjälpa och lyfta bort alla världens problem.
att inte kunna hålla sitt barn nära, att inte kunna trösta, att inte kunna göra allt bra.
att bara kunna stå bredvid, vänta, vara beroende av något annat, oroa sig, inte veta...bara vänta.
det plågar mig djupt in i själen.
de enda tre som idag är de jag bryr mig om är André och mina två barn.
allt är så rörigt för Nova, fast vi försöker göra vad vi kan för att göra det så bra vi kan.
hon är orolig, pappig, rädd för att bli lämnad och vet inte var hon ska ta vägen.
jag har blivit så fel för henne. jag kan inte ens trösta mitt eget barn längre.
min lilla Tilda är så stark men så liten och svag. hon är en kämpe, men behöver hjälp.
jag kan ha henne nära, men kan inte hålla om henne. kan inte hjälpa henne. trösta henne.
jag ser hur hela denna situationen tynger André. men vi försöker så gott vi kan.
men det är tungt. det är mycket. det är jobbigt. och det är denna förbannade jul.
någonstans i denna röra så är jag trots allt så tacksam för min familj.
jag älskar dig André mer än något annat och kan inte vara nog glad för att dela livet med dig.
våra två små tjejer är så fina. så starka. så personliga. så fruktansvärt älskade!
det är tungt och jobbigt, men jag är lyckligt lottad någonstans i denna skit!
I AM BACK :)
förlåt, jag har sett att jag har en trogen skara läsare var dag.
men oj, vad det har hänt saker och fokus behövs för att fixa detta.
JULALÖFTE
jag lovar här med att ett minimum på ett inlägg per dag kommer att läggas upp.
vi kommer inom snar framtid att publicera lite bilder på vårt lilla knyte.
dessutom lovar jag att organisera bland kategorier så att det blir lättare att läsa.
SÅ HÄR GÅR DET
lilla Tilda hade på en födelsevikt på 1125gram.
hon gick ner till 1000gram jämt i flytten, och ligger idag på hela 1002gram, vårt lilla mjölkpaket!
vårt skrynkliga snöre är hela 37centimeter lång :)
CPAP:en har hon, dock utan syrgas. hon klarar syresätta sig utan, men blir trött efter några timmar.
hon är lite känslig för att hålla värmen, men det är ju bara att höja värmen i kuvösen.
för att vara en så kallad 28 veckors bebis, är alla otroligt imponerade av hennes styrka, kan man vara stoltare?
under julhelgen nu så är både André och Nova här, så vi kan vara tillsammans alla fyra.
kan ni tänka er? jag är tvåbarnsmamma och har en egen liten familj på fyra medlemmar.
vi håller oss samman relativt bra om man ser till omständigheterna.
ska utveckla allt som händer lite mer och djupare, men det kommer att komma.
Nova sover middag, lilla T har pappamys och jag ska in och försöka ladda energi.
i eftermiddag och ikväll ska vi faktiskt få fira lite jul hos mina föräldrar och syskon.
GOD JUL och tack för att ni är så trogna min blogg. det värmer!
men oj, vad det har hänt saker och fokus behövs för att fixa detta.
JULALÖFTE
jag lovar här med att ett minimum på ett inlägg per dag kommer att läggas upp.
vi kommer inom snar framtid att publicera lite bilder på vårt lilla knyte.
dessutom lovar jag att organisera bland kategorier så att det blir lättare att läsa.
SÅ HÄR GÅR DET
lilla Tilda hade på en födelsevikt på 1125gram.
hon gick ner till 1000gram jämt i flytten, och ligger idag på hela 1002gram, vårt lilla mjölkpaket!
vårt skrynkliga snöre är hela 37centimeter lång :)
CPAP:en har hon, dock utan syrgas. hon klarar syresätta sig utan, men blir trött efter några timmar.
hon är lite känslig för att hålla värmen, men det är ju bara att höja värmen i kuvösen.
för att vara en så kallad 28 veckors bebis, är alla otroligt imponerade av hennes styrka, kan man vara stoltare?
under julhelgen nu så är både André och Nova här, så vi kan vara tillsammans alla fyra.
kan ni tänka er? jag är tvåbarnsmamma och har en egen liten familj på fyra medlemmar.
vi håller oss samman relativt bra om man ser till omständigheterna.
ska utveckla allt som händer lite mer och djupare, men det kommer att komma.
Nova sover middag, lilla T har pappamys och jag ska in och försöka ladda energi.
i eftermiddag och ikväll ska vi faktiskt få fira lite jul hos mina föräldrar och syskon.
GOD JUL och tack för att ni är så trogna min blogg. det värmer!
NATTNING
varit hem om en sväng och fyllt på klädförrådet inför helgen.
OCH hämtat dator och kamera, så nu lovar jag att justera här inne framöver.
fick äta hemlagad kvällsmat.
jag fick bada och natta liten Nova. nu sitter jag på en ödslig buss tillbaka till sjukhuset.
ska lägga mig med lilla T och sova. kvalité!
god natt kära trogna läsare.
från och med imorgon kommer det kontinuerliga inlägg. håll ut!
kramar.
OCH hämtat dator och kamera, så nu lovar jag att justera här inne framöver.
fick äta hemlagad kvällsmat.
jag fick bada och natta liten Nova. nu sitter jag på en ödslig buss tillbaka till sjukhuset.
ska lägga mig med lilla T och sova. kvalité!
god natt kära trogna läsare.
från och med imorgon kommer det kontinuerliga inlägg. håll ut!
kramar.
NU KÖR VI!
fått lilla T på plats. jag har efter en natts sömn hemma, börjat installera mig.
ett ton sten har fallit från hjärtat. jju svåra år har trillat av mina axlar. ny dag och nya tag.
lilla, lilla Tilda är en sån kämpe. mamma och pappas lilla kämpe.
ska hämta hit datorn, och sen börjar det ta fart här på bloggen.
bilder och utformning på stället ska jag se till att dona med.
GRATTIS min käre farfar som fyller år idag!!
ett ton sten har fallit från hjärtat. jju svåra år har trillat av mina axlar. ny dag och nya tag.
lilla, lilla Tilda är en sån kämpe. mamma och pappas lilla kämpe.
ska hämta hit datorn, och sen börjar det ta fart här på bloggen.
bilder och utformning på stället ska jag se till att dona med.
GRATTIS min käre farfar som fyller år idag!!
EN RESANDE DAG
Idag börjar färden. Bildligt och bokstavligt.
Tilda packades så fint in i sin lilla transportkuvös i Lund.
Mamma pussa hej då och pappa tar emot i HBG och pussar hej.
Jag sitter på tåget i skrivandes stund. Schysst!
Åker till HBG, skickas till Lund, skrivs ut och får ta tåget hem :)
Förstår ni vilken lättnad detta är!! Vilket enormt kliv i rätt riktning!
Lilla, lilla ett kilos Tilda behöver inte IVA längre. "Bara" vanlig neo.
Jag får komma närmre hem. Jag kan komma hem!
Hämta Nova innan André slutar jobba.
Duscha och få vistas i julstämningen hemma ett par timmar.
Detta kan jag göra smidigt var dag nu!
Idag är en bra dag! 19 december är en bra dag.
Ska installera oss, mysa lite och sen ska jag återgå till blogg på datorn.
(ye-hoo)
Puss och kärlek till er alla! <3
TUMMAR OCH TÅR
Nu håller vi allt vi kan för allt vad vi är värda!!
Imorgon förmiddag är siktet inställt på flytt norröver :)
En sådan milstolpe att läkarna diagnosticerar henne frisk nog.
Kan aldrig vara för säker, men nu glädjs vi bara åt vad som faktiskt är bra!
Otrolig lättnad att få komma ett steg närmre hem, både fysiskt och metaforiskt.
Jag har fyllts upp av energi i helgen.
Underbart att få två hela dagar, inte bara med André utan Nova med!
Men lilla jäkla skitunge, så go hon är!
Var ett förjävla bra jobb vi gjort med henne :)
Nu ska jag äta och förbereda mig för en känguruvårdstund med lilla T.
Helt otroligt vad hennes närhet stimulerar mjölkproduceringen.
...inte mänskligt att som nyförlöst mamma, inte få ha sitt lilla barn nära!
God natt kära läsare! <3
KÄRLEK
André ligger med Tilda och känguruvårdar.
Förstår ni hur fint det är att se liten hand leta sig trygg på pappas bröst!
Jag å andra sidan har Nova på rummet.
Vi fixade kvällsmat, kvällstvätt, pyjamaspåklädning och nattvälling.
Att få dom rutinerna med Nova är så himla underbart!
Jag är ju så mycket mer än mamma till liten prematur.
Jag är ju mamma till universums goaste, finaste, roligaste,
envisaste, mest personliga, galna, kärleksfulla lilla älskade Nova!!
Sen inatt ska jag för första gången på nästan två veckor dela säng.
Jag ska få ligga nära. Känna hjärtslag. Kramas och tanka kärlek!
(nej, här blir det verkligen inga barn gjorda
på vääääldigt länge så undvik besväret med att ens fråga :)
God natt alla fina medmänniskor!
& så fort jag kopplat upp datorn ska jag organisera och kategorisera här.
GLÄDJESTUNDER
Det var hemskt vilket tårdrypande inlägg jag drog till med igår.
Det var till och med så att jag grät när jag läste om det...
Det är inte jobbigt, jag är inte så orolig.
Men det är känslosamt och det är energikrävande.
DOCK! Dock finns här fler ljusstunder än något annat!
Jag och André har ju fått två helt fantastiska och grymma tjejer!!
Vi glädjs med allt fint som trillat över en.
24år gammal, tvåbarnsmamma och husägare med världens bästa.
Vem tänkte så för snart två år sedan, kl5 på morgonen en juldagsnatt... :)
Idag ska jag få träffa min stora tjej och ha massa kvalitetstid med henne!!
Jag ska pussa på henne, krama henne och vara världens bästa mamma!
Vänner och bekanta, ni ger mig mer livskvalité med era ord än jag trodde var möjligt.
Jag tankar kärlek och styrka som jag ger vidare till min familj!!
Plus att jag kan nog säga att jag har VÄRLDENS BÄSTA föräldrar!
LITEN UPPDATERING (liten)
Wi-Fi räcker inte till patientsjukhuset, så uppdatering får ske sisådär nu via telefonen...
vi uppmanas att vara realistiska och införstådda med vad som komma skall.
på samma gång läggs otrolig vikt vid att glädjas i var stund för det som är bra.
det kommer komma dipper och svackor, men då löser dom/vi de då. just nu mår hon bra. hon andas.
hon beter sig så som en välmående liten prematur ska göra.
men är inte tuff som mamma när hon får ett släng av apné och hjärtat slutar slå.
jag kommer på mig själv att stirra mig dum på siffrorna på det blinkande skärmen.
trots detta kan jag inte säga att jag är orolig, inte mer än vad jag antar man är som förälder rent instinktivt.
jag glädjs för vart andetag hon tar. vart belåtet smackande hon gör.
varje gång hon letar med sin lilla hand ock kramar nöjd mitt stora finger.
var nys, var hicka, varje litet gnyande är tecken på att hon lever ♥
hennes hud är så stabil nu att vi får lov att känguruvårda. med andra ord; ha henne nära.
att få detta lilla, lilla knyte placerat på mitt bröst, hud mot hud... bitarna föll på plats. hjärtat blev helt.
så här ska vi vara, du och jag. tätt tillsammans!
det är väl det hela graviditeten bygger på, att längta efter att ha sin lilla skapelse nära.
jag menar inte att ignorera. inte heller att bli tyckt synd om. men det är krävande!
jag läser alla sms, alla mail, inlägg och PM. Jag är så tacksam för allt!!
TACK! Värmer obeskrivligt mycket!
men orken åker i dagens läge en berg-o-dalbana den med.
Tilda är mitt stora lilla allt idag, och all min energi, all ork och all tid är hennes.
så ta inte illa upp - och sluta inte höra av er!! Jag pumpas av energi från alla ord och stöd!
nu ska jag pumpa klart mjölk till Tilda. krama godnatt och gå tillbaka.
känner mig så hjälplöst ensam på mitt rum. morgondagen är min räddning.
Tilda ska få mysa och bounda med pappa sin. jag ska få kvalitetstid med Nova.
min älskade lilla saknade Nova! mamma älskar dig. och jag älskar dig André.
kan inte be om mer än det vi delar idag. fulländad med dig!
vi uppmanas att vara realistiska och införstådda med vad som komma skall.
på samma gång läggs otrolig vikt vid att glädjas i var stund för det som är bra.
det kommer komma dipper och svackor, men då löser dom/vi de då. just nu mår hon bra. hon andas.
hon beter sig så som en välmående liten prematur ska göra.
men är inte tuff som mamma när hon får ett släng av apné och hjärtat slutar slå.
jag kommer på mig själv att stirra mig dum på siffrorna på det blinkande skärmen.
trots detta kan jag inte säga att jag är orolig, inte mer än vad jag antar man är som förälder rent instinktivt.
jag glädjs för vart andetag hon tar. vart belåtet smackande hon gör.
varje gång hon letar med sin lilla hand ock kramar nöjd mitt stora finger.
var nys, var hicka, varje litet gnyande är tecken på att hon lever ♥
hennes hud är så stabil nu att vi får lov att känguruvårda. med andra ord; ha henne nära.
att få detta lilla, lilla knyte placerat på mitt bröst, hud mot hud... bitarna föll på plats. hjärtat blev helt.
så här ska vi vara, du och jag. tätt tillsammans!
det är väl det hela graviditeten bygger på, att längta efter att ha sin lilla skapelse nära.
jag menar inte att ignorera. inte heller att bli tyckt synd om. men det är krävande!
jag läser alla sms, alla mail, inlägg och PM. Jag är så tacksam för allt!!
TACK! Värmer obeskrivligt mycket!
men orken åker i dagens läge en berg-o-dalbana den med.
Tilda är mitt stora lilla allt idag, och all min energi, all ork och all tid är hennes.
så ta inte illa upp - och sluta inte höra av er!! Jag pumpas av energi från alla ord och stöd!
nu ska jag pumpa klart mjölk till Tilda. krama godnatt och gå tillbaka.
känner mig så hjälplöst ensam på mitt rum. morgondagen är min räddning.
Tilda ska få mysa och bounda med pappa sin. jag ska få kvalitetstid med Nova.
min älskade lilla saknade Nova! mamma älskar dig. och jag älskar dig André.
kan inte be om mer än det vi delar idag. fulländad med dig!
KOMMER MER...
datorn är i strejk för tillfället så jag får gå via telefonen. dessutom är inte prio ett bloggen nu...
Nova är en liten storasyster som hälsar på lilla lillasyster nu första gången. ofattbart och vackert!
Tilda ligger och andas i dagens läge helt själv, men uppkopplad som en liten dator.
det mesta nu i förebyggande syfte och som säkerhet.
enligt läkaren är det en stor pyttetjej som inte kunnat ha bättre förutsättningar.
nu börjar verkligen allvaret med en dag i sänder. vi hoppas slippa respirator och komma till HBG innan jul!
ett stort tack till alla lyckönskningar och gratulationer.
kan inte förstå hur mäktigt det är att ha den lilla, lilla handen.
handen som knappt räcker runt lillfinger, hållandes tryggt i ens finger. vackra lilla underbarn!
kämpa på min tappra krigare, mamma älskar dig!
Nova är en liten storasyster som hälsar på lilla lillasyster nu första gången. ofattbart och vackert!
Tilda ligger och andas i dagens läge helt själv, men uppkopplad som en liten dator.
det mesta nu i förebyggande syfte och som säkerhet.
enligt läkaren är det en stor pyttetjej som inte kunnat ha bättre förutsättningar.
nu börjar verkligen allvaret med en dag i sänder. vi hoppas slippa respirator och komma till HBG innan jul!
ett stort tack till alla lyckönskningar och gratulationer.
kan inte förstå hur mäktigt det är att ha den lilla, lilla handen.
handen som knappt räcker runt lillfinger, hållandes tryggt i ens finger. vackra lilla underbarn!
kämpa på min tappra krigare, mamma älskar dig!
TILDA ADBRO
kl 01.47 inatt kom en liten, liten tjej till världen.
1125g kärlek och det var en livsglad liten gråtande kämpe som kom ut.
1125g kärlek och det var en livsglad liten gråtande kämpe som kom ut.
ANDRÉ PÅ PLATS
vad gör vi?
nu kör vi...
nu kör vi...
ÖVERSÄTTER & FÖRKLARAR
jag slänger med och förkortningar, vissa etablerade andra påhittade.
så jag förklarar lite vilken innebörd orden har för mig,
det vill säga att de kanske inte helt korrekt, men som jag menar med begreppen.
för djupgående information - GOOGLE!
• BM: BarnMorska
• CTG: den maskin man kopplas upp mot, som mäter barnets hjärtljud och hur spänd livmodern är (SD).
• "DIPPAR": vanligt på prematura barn. deras lungor och hjärna är inte fullt utvecklade så de håller andan, glömmer bort att andas. detta i sin tur leder till lägre hjärtfrekevens som resulterar i sämre syreupptagning. oftast klarar T lösa det själv, ibland med att man får väcka henne lite och "påminna" henne andas.
• FL: FörLossning
• KMC: Kangaroo Mother Care. när man har sitt barn på bröstet. detta för att med närhet ge värme och trygghet - det bästa sätt för ett prematurbarn att utvecklas.
• LATENSFASEN: blunda den känsliga, nu går vi på detalj. för att en förlossning ska ha startat, ska man gått genom latensfasen. det är då SD blir regelbunda och livmodertappen påverkas. det vill säga att den utplånas från 4cm längd och öppningen till livmodern vidgas till ca 4cm. vattnet kan gå och man åker i normala fall in till sjukhuset under/efter denna fas.
• SD: SammanDragningar, de som spänner åt livmodern så som en förberedelse inför förlossningen. SD är de som jag benämner som oregelbundna och inte påverkar en förlossningsstart.
- förvärkar/värkar: här tvistar den lärde. men så som jag slänger med uttrycken menar jag att Förvärkar är detsamma som SD, men de kommer regelbundna, påverkar livmodertappen och är en start på förlossningen (kan säga de under latensfasen). Värkar å andra sidan, menar jag är de värkar/SD som man har när förlossningen har startat och är i full gång, innan man ska trycka ut ungen... :)
• UL (RUL/VUL): UltraLjud, som de kollar barnet, livmodern och annat viktigt med i magen. RUL är RutinUltraLjud, det UL som man får runt vecka 19. VUL är VaginaltUltraLjud, när de kör upp (liksom ordet förklarar) och kikar så att säga inifrån/nerifrån.
• USK: UnderSKöterna
...jag uppdaterar denna så är det fler saker som inte förstås, let me know.
så jag förklarar lite vilken innebörd orden har för mig,
det vill säga att de kanske inte helt korrekt, men som jag menar med begreppen.
för djupgående information - GOOGLE!
• BM: BarnMorska
• CTG: den maskin man kopplas upp mot, som mäter barnets hjärtljud och hur spänd livmodern är (SD).
• "DIPPAR": vanligt på prematura barn. deras lungor och hjärna är inte fullt utvecklade så de håller andan, glömmer bort att andas. detta i sin tur leder till lägre hjärtfrekevens som resulterar i sämre syreupptagning. oftast klarar T lösa det själv, ibland med att man får väcka henne lite och "påminna" henne andas.
• FL: FörLossning
• KMC: Kangaroo Mother Care. när man har sitt barn på bröstet. detta för att med närhet ge värme och trygghet - det bästa sätt för ett prematurbarn att utvecklas.
• LATENSFASEN: blunda den känsliga, nu går vi på detalj. för att en förlossning ska ha startat, ska man gått genom latensfasen. det är då SD blir regelbunda och livmodertappen påverkas. det vill säga att den utplånas från 4cm längd och öppningen till livmodern vidgas till ca 4cm. vattnet kan gå och man åker i normala fall in till sjukhuset under/efter denna fas.
• SD: SammanDragningar, de som spänner åt livmodern så som en förberedelse inför förlossningen. SD är de som jag benämner som oregelbundna och inte påverkar en förlossningsstart.
- förvärkar/värkar: här tvistar den lärde. men så som jag slänger med uttrycken menar jag att Förvärkar är detsamma som SD, men de kommer regelbundna, påverkar livmodertappen och är en start på förlossningen (kan säga de under latensfasen). Värkar å andra sidan, menar jag är de värkar/SD som man har när förlossningen har startat och är i full gång, innan man ska trycka ut ungen... :)
• UL (RUL/VUL): UltraLjud, som de kollar barnet, livmodern och annat viktigt med i magen. RUL är RutinUltraLjud, det UL som man får runt vecka 19. VUL är VaginaltUltraLjud, när de kör upp (liksom ordet förklarar) och kikar så att säga inifrån/nerifrån.
• USK: UnderSKöterna
...jag uppdaterar denna så är det fler saker som inte förstås, let me know.
CTG
jag älskar ligga i CTG
bebis håller inte med. blir som sjövild och smiter undan.
så efter en halvtimme var kurvan överallt och ingenstans. hjärtljuden försvann...
men jag tycker ändå det är lite mysigt :) nu är det födointag!
SIX DAYS TO GO
nej, jag har inget förhöjt blodtryck eller motsvarande för kärringen på HH.
jag fick spy lite galla över okänsliga människor och nu är det bra :)
27+1
efter att ha satt mig upp inatt, somnade jag till sist om - så fick några timmars sömn i alla fall.
pappa kom från NYC imorse och kom in om och åt frukost med mig, mysigt!
min temp och lillkrötas (av min farfar) hjärtljud var fina imorse.
läkaren kom och sa att dag för dag, men ett gyllene mål är tisdag - 28 veckor gånget.
efter 28 veckor är barnet "bara" mycket för tidigt och inte extremt mycket för tidigt :)
så här ligger jag i en avdankad lussekänsla och kniper igen där nere. (ursäkta)
har gott mod idag - känner kanske the christmas spirit infinna sig...
kanske inte, men hoppas antiobiotikan mot förkylningsbacillerna ska verka.
så kanske både bihålorna blir bättre och magen stabiliserar sig, +bebis är ju fortfarande kvar!
10 dagar kvar till jul :)
jag fick spy lite galla över okänsliga människor och nu är det bra :)
27+1
efter att ha satt mig upp inatt, somnade jag till sist om - så fick några timmars sömn i alla fall.
pappa kom från NYC imorse och kom in om och åt frukost med mig, mysigt!
min temp och lillkrötas (av min farfar) hjärtljud var fina imorse.
läkaren kom och sa att dag för dag, men ett gyllene mål är tisdag - 28 veckor gånget.
efter 28 veckor är barnet "bara" mycket för tidigt och inte extremt mycket för tidigt :)
så här ligger jag i en avdankad lussekänsla och kniper igen där nere. (ursäkta)
har gott mod idag - känner kanske the christmas spirit infinna sig...
kanske inte, men hoppas antiobiotikan mot förkylningsbacillerna ska verka.
så kanske både bihålorna blir bättre och magen stabiliserar sig, +bebis är ju fortfarande kvar!
10 dagar kvar till jul :)
AAAJJJ!!
man ska kanske inte klaga över en fis på tvären,
men dra åt h-vete vad ont jag har!
nej, förlössningen är inte på gång, jag har en bihåleinflammation utan dess like.
det pulserar och inte ens alvedon och citodon hjälper.
kan bli en upplevelse resten av denna natten...
(...såg nu efteråt att jag skrivit förlössningen - HAHA)
men dra åt h-vete vad ont jag har!
nej, förlössningen är inte på gång, jag har en bihåleinflammation utan dess like.
det pulserar och inte ens alvedon och citodon hjälper.
kan bli en upplevelse resten av denna natten...
(...såg nu efteråt att jag skrivit förlössningen - HAHA)
YAAAAAY!!
total lycka - JAG FÅR DUSCHA!!!!!
27+0 och brädad
vårt delmål är till hälften uppfyllt.
bebis är kvar i magen, men jag har fortfarande sängarrest bortsett från toalettbesök.
en liten dusch...jag är så äcklig! please?
IDAG
precis varit på VUL, och det är för påverkat där inne så jag är som sagt fast i bingen ett tag till.
bakterieodlingen hade kommit, så nu ska vi byta antibiotika för tredje gången.
det var tydligen Novas mega brutala förkylning, vilken jag fortfarande bär på, som utlöste det hela.
låg även på CTG ett tag, små SD men såg fint ut och bebis hjärta picka och bebis kicka.
...jag kommer göra en kategori med förkortningsförklaringar och dylikt. kika till höger.
nu väntar jag på maten, GLAD LUSSELELLE!
sen kommer mamma, Nova och älskling ♥
bebis är kvar i magen, men jag har fortfarande sängarrest bortsett från toalettbesök.
en liten dusch...jag är så äcklig! please?
IDAG
precis varit på VUL, och det är för påverkat där inne så jag är som sagt fast i bingen ett tag till.
bakterieodlingen hade kommit, så nu ska vi byta antibiotika för tredje gången.
det var tydligen Novas mega brutala förkylning, vilken jag fortfarande bär på, som utlöste det hela.
låg även på CTG ett tag, små SD men såg fint ut och bebis hjärta picka och bebis kicka.
...jag kommer göra en kategori med förkortningsförklaringar och dylikt. kika till höger.
nu väntar jag på maten, GLAD LUSSELELLE!
sen kommer mamma, Nova och älskling ♥
SPYR LITE GALLA PÅ FOLK
jag är nog universums mest labila människa just nu.
sovit kanske fem timmar inatt och mår allmänt konstigt i kroppen.
jag blir bara så fruktansvärt trött på oförstående människor.
jag jag veeeet, jag ska inte bry mig men hormoner sprutandes ur öronen är man inte tuff.
EN LITEN KLAGAN
jag ska inte ha barn förrän i mitten av mars, jag planerade med det i alla fall.
min studie- och yrkesvägledare tyckte att jag skulle satsa på slut-VFU (v. 3-7 nästa termin)
och därefter, när jag känner att det inte går längre, skicka in om ett studieuppehåll. logiskt!
nu har en annan dam virrat och och frågar varför jag inte lämnat in ex-arbetets planering.
jag förklarar min plan jag hade från början men också dagen situation och läge.
dumhuvudet svarar med "ja, men det är lite stressigt här så du kanske hade kunnat lämna
in en anmälan om studieuppehåll så snabbt du kan så vi inte behöver tänka på det."
jo, men absolut tant jävel, givetvis går min första tanke här till er och vad som är smidigast för er.
för jag har ju absolut inget annat att lägga min tid, ork och energi på, verkligen inte!
jag ber ödmjukast om ursäkt, kärring!
dessutom hade en lärare nog inte huvudet på skaft igår när hon mailade mig.
hon skrev att hemtentamen fanns tillgänglig i expeditionen fr.o.m. onsdag.
jag mailar tillbaka, förklarar läget och frågar snällt om hon kan skicka bedömning via mail även.
där fanns inte så lite som en millimeter för henne att ge vika "den kan du hämta i vår"
tack!
sovit kanske fem timmar inatt och mår allmänt konstigt i kroppen.
jag blir bara så fruktansvärt trött på oförstående människor.
jag jag veeeet, jag ska inte bry mig men hormoner sprutandes ur öronen är man inte tuff.
EN LITEN KLAGAN
jag ska inte ha barn förrän i mitten av mars, jag planerade med det i alla fall.
min studie- och yrkesvägledare tyckte att jag skulle satsa på slut-VFU (v. 3-7 nästa termin)
och därefter, när jag känner att det inte går längre, skicka in om ett studieuppehåll. logiskt!
nu har en annan dam virrat och och frågar varför jag inte lämnat in ex-arbetets planering.
jag förklarar min plan jag hade från början men också dagen situation och läge.
dumhuvudet svarar med "ja, men det är lite stressigt här så du kanske hade kunnat lämna
in en anmälan om studieuppehåll så snabbt du kan så vi inte behöver tänka på det."
jo, men absolut tant jävel, givetvis går min första tanke här till er och vad som är smidigast för er.
för jag har ju absolut inget annat att lägga min tid, ork och energi på, verkligen inte!
jag ber ödmjukast om ursäkt, kärring!
dessutom hade en lärare nog inte huvudet på skaft igår när hon mailade mig.
hon skrev att hemtentamen fanns tillgänglig i expeditionen fr.o.m. onsdag.
jag mailar tillbaka, förklarar läget och frågar snällt om hon kan skicka bedömning via mail även.
där fanns inte så lite som en millimeter för henne att ge vika "den kan du hämta i vår"
tack!
26+6
dagarna tickar på, och snart har jag varit här i en hel vecka.
imorgon vid nio är det 7 dygn sedan jag reste mig på praktiken och tokstirra på stackars Andrea.
"gick vattnet? vad ska jag göra? tänk om jag bara kissade på mig då kan jag inte säga det högt...
nej, jag kissade inte, vattnet gick. vattnet gick!! vattnet kan inte gå nu...vänta, vad ska jag göra nu?"
snacka om snurriga tankar där ett tag... bad om ursäkt och sen bröt jag ihop och virrade i samtal med alla.
men nu är det ju bra igen..."bra".
jag antar att ser blodproverna vi tar imorgon bra ut, så innebär det promenad mer än till toaletten.
sjukgymnasten har varit här idag med "träningsmaterial" så jag inte får proppar och annat.
även mätt blodtryck, tagit temperaturen och vikten i morse. annars är det en avvaktandes dag...
förkylningen är delvis bättre, men bihålor och huvudvärk håller i sig. skulle inte kåvepenin hjälpa mot det?
ingen kan som sagt säga något. men jag bli antagligen sjukhus liggandes i alla fall ett par veckor till.
vet inte hur det blir med permission eller om jag får vara sängliggandes hemma.
när bebis är här lär vi ligga inne då med på neo...till bebis är stor nog att andas, äta och klara sig.
men var dag får avgöra var steg; alla prover och kontroller är de avgörande.
så, så ser dagen ut idag :) seg i huvudet så jag ligger mest och bara funderar.
andre kommer hit idag - kvalitetstid han och jag! kärlek.
imorgon vid nio är det 7 dygn sedan jag reste mig på praktiken och tokstirra på stackars Andrea.
"gick vattnet? vad ska jag göra? tänk om jag bara kissade på mig då kan jag inte säga det högt...
nej, jag kissade inte, vattnet gick. vattnet gick!! vattnet kan inte gå nu...vänta, vad ska jag göra nu?"
snacka om snurriga tankar där ett tag... bad om ursäkt och sen bröt jag ihop och virrade i samtal med alla.
men nu är det ju bra igen..."bra".
jag antar att ser blodproverna vi tar imorgon bra ut, så innebär det promenad mer än till toaletten.
sjukgymnasten har varit här idag med "träningsmaterial" så jag inte får proppar och annat.
även mätt blodtryck, tagit temperaturen och vikten i morse. annars är det en avvaktandes dag...
förkylningen är delvis bättre, men bihålor och huvudvärk håller i sig. skulle inte kåvepenin hjälpa mot det?
ingen kan som sagt säga något. men jag bli antagligen sjukhus liggandes i alla fall ett par veckor till.
vet inte hur det blir med permission eller om jag får vara sängliggandes hemma.
när bebis är här lär vi ligga inne då med på neo...till bebis är stor nog att andas, äta och klara sig.
men var dag får avgöra var steg; alla prover och kontroller är de avgörande.
så, så ser dagen ut idag :) seg i huvudet så jag ligger mest och bara funderar.
andre kommer hit idag - kvalitetstid han och jag! kärlek.
MMM....mat
jag lovar att jag ska sluta blogga med matbilder. men for God's sake...
känns detta igen? gul potatis, brun torkad sås och pressat kött?
inspirarande och underbart!
bon appetit ni andra som äter en måltid man nog kan kalla mat snarare än föda.
min kärlek, min saknad
TACK ♥
vill bara säga tack!
tack vänner, tack familj
tack okända som stöttar, tack bekanta som bryr sig
jag läser allas kommentarer och alla går rätt in i hjärtat.
att ens ta sig tid att läsa värmer. att dessutom lämna ett litet spår, TACK!
♥
ska inte bli helt blödig nu, men jag tycker det är viktigt att uppskatta och aldrig ta förgivet.
men blir ju faktiskt berör hur mycket kärlek och omtanke man är omringad av, när det väl gäller.
my love goes out to all of you
SKIT! jag här, nova sjuk...med andra ord blir det inget första lussetåg imorgon för skruttan.
kanske inget hon lider av, men jag hade ju sett fram emot detta så mycket!
tur att hon har en mormor som hon kan mysa hos istället!
MKÄD ♥ a
tack vänner, tack familj
tack okända som stöttar, tack bekanta som bryr sig
jag läser allas kommentarer och alla går rätt in i hjärtat.
att ens ta sig tid att läsa värmer. att dessutom lämna ett litet spår, TACK!
♥
ska inte bli helt blödig nu, men jag tycker det är viktigt att uppskatta och aldrig ta förgivet.
men blir ju faktiskt berör hur mycket kärlek och omtanke man är omringad av, när det väl gäller.
my love goes out to all of you
SKIT! jag här, nova sjuk...med andra ord blir det inget första lussetåg imorgon för skruttan.
kanske inget hon lider av, men jag hade ju sett fram emot detta så mycket!
tur att hon har en mormor som hon kan mysa hos istället!
MKÄD ♥ a
KOM ÄNGLAR
om det beror på att jag har kontrollbehov deluxe,
eller jag bara råkar vara en aktiv och hjälpsam människa (pfft) kan jag inte svara på.
men att ligga här och veta att familj, vänner och personal har att göra för jag ligger här - jag hatar känslan.
jag vet att jag inget kan göra, men jag känner mig så hjälplös, måste tänka på att det är för bebis skull.
VERKLIGHETEN KOM OCH KNACKA PÅ
suttit på lite FB-grupper och forum med andra i liknande situation (som sagt)
även läst lite bloggar och dylikt och när man läser en engagerad mammas erfarenheter kryper det på.
verkligenheten börjar trilla på plats och jag förstår stundtals vad som kan komma att hända.
det behöver inte bli så, jag är inte orolig.
men jag känner hur sårbar man är, vilken emotionell chock det kommer bli att se sin lilla bebis ligga där.
kämpandes för sitt lilla liv.
...men ser det bara som nyttigt att öppna ögonen. inte för att oroa mig, snarare att förbereda mig i fall att.
nu ska jag äta fläskpannkaka...mmm
fia är på väg också, utbyta lite energi! ♥
eller jag bara råkar vara en aktiv och hjälpsam människa (pfft) kan jag inte svara på.
men att ligga här och veta att familj, vänner och personal har att göra för jag ligger här - jag hatar känslan.
jag vet att jag inget kan göra, men jag känner mig så hjälplös, måste tänka på att det är för bebis skull.
VERKLIGHETEN KOM OCH KNACKA PÅ
suttit på lite FB-grupper och forum med andra i liknande situation (som sagt)
även läst lite bloggar och dylikt och när man läser en engagerad mammas erfarenheter kryper det på.
verkligenheten börjar trilla på plats och jag förstår stundtals vad som kan komma att hända.
det behöver inte bli så, jag är inte orolig.
men jag känner hur sårbar man är, vilken emotionell chock det kommer bli att se sin lilla bebis ligga där.
kämpandes för sitt lilla liv.
...men ser det bara som nyttigt att öppna ögonen. inte för att oroa mig, snarare att förbereda mig i fall att.
nu ska jag äta fläskpannkaka...mmm
fia är på väg också, utbyta lite energi! ♥
HUR MKT SNACKS FÅR PLATS I EN SÄNGBORDSLÅDA?
SVAR:
26+5
idag är jag gången 26 veckor & 5 dagar.
det innebär att det är 13 veckor & 2 dagar kvar.
men andra ord har jag nu gått 2/3 vilket resulterar i att det fattas 1/3.
DELMÅL OCH LÄGESRAPPORT
när jag kom in vad målet att hålla 24h så att bebis hann få cortison till lungorna.
läkarens mål var sen att hålla allt stabilt en vecka, vilket blir tisdag nästa vecka.
...då ska magen ha lugnat sig i så fall och jag kan få lite mer frihet.
nu har bakterievärdena förändrats igen, kroppen reagerar inte på antibiotika.
så nu ska de testa med ett penicillin (kåvepenin) och hålla tummarna.
jag kan väl känna att bebis kan väl åtminstone får vara över kilot när den kommer ut.
vaknade inatt av tre SD som jag fick andas genom, så det blev en spruta bricanyl där.
i morse väcktes jag av en BM med sprutor och provrör i högsta hugg - god morgon?
snart kommer min sambo, dotter och lillasyster och förgyller även denna dag med gott kaffe.
fötterna ligger högt och jag sneglar på russinen jag plockade ur min müsli till Nova.
härliga söndag! ha en trevlig julskyltning människor i Ängelhåla.
det innebär att det är 13 veckor & 2 dagar kvar.
men andra ord har jag nu gått 2/3 vilket resulterar i att det fattas 1/3.
DELMÅL OCH LÄGESRAPPORT
när jag kom in vad målet att hålla 24h så att bebis hann få cortison till lungorna.
läkarens mål var sen att hålla allt stabilt en vecka, vilket blir tisdag nästa vecka.
...då ska magen ha lugnat sig i så fall och jag kan få lite mer frihet.
nu har bakterievärdena förändrats igen, kroppen reagerar inte på antibiotika.
så nu ska de testa med ett penicillin (kåvepenin) och hålla tummarna.
jag kan väl känna att bebis kan väl åtminstone får vara över kilot när den kommer ut.
vaknade inatt av tre SD som jag fick andas genom, så det blev en spruta bricanyl där.
i morse väcktes jag av en BM med sprutor och provrör i högsta hugg - god morgon?
snart kommer min sambo, dotter och lillasyster och förgyller även denna dag med gott kaffe.
fötterna ligger högt och jag sneglar på russinen jag plockade ur min müsli till Nova.
härliga söndag! ha en trevlig julskyltning människor i Ängelhåla.
DAGEN I BILDER
bella tog så fina bilder på min kärleksförgyllda dag
♥
A SLIGHT UPDATE
har suttit klistrad nu, efter ett par timmars tentaskrivande, på familjelivs forum.
lärt mig att sålla, men det är en otrolig styrka rent själsligt att höra andras historier.
se att det går bra, det finns hopp, man klarar av det!
UPDATE
blovproverna visade förbättrade resultat på vita blodkroppar och annat.
så igår togs kanylen och jag går nu på antibiotika i piller och inte intravärt längre.
fick bricanyl ett par gånger igår, då SD kom och gick.
fruktansvärt mådde jag av sprutorna men SD lugnade sig. dock höll tryck om smärta i sig.
så idag har jag fått avstå från bricanylen så länge SD inte blir mer regelbundna eller mer intensiva.
SD kommer cirka 3-4 gånger i timmen med olika intensitet,
kommer släng av förvärkar men trots det så kan vi avvakta ett tag till.
...detta är väl vad man kan kalla en "utdragen latensfas" :)
USK (undersköterskan) på kvällarna är en go jämnårig tjej som lättar upp stämningen lite.
träffat en ny BM nu som inte daltar men är så himla förstående och gullig. kollar till mig och peppar.
känns tryggt att vara på sveriges bästa ställe för prematura födslar.
de är så duktiga och goa här allesammans!
DELA MED SIG
inte för att förstora och göra något värre än vad det är.
men att dela tankar och funderingar med andra som varit eller är i samma situation är guldvärt.
man förstår varandra och kan även vidda perspektivet.
placerar sanningen i knät men håller en i handen och berättar att det kommer bli bra.
lärt mig att sålla, men det är en otrolig styrka rent själsligt att höra andras historier.
se att det går bra, det finns hopp, man klarar av det!
UPDATE
blovproverna visade förbättrade resultat på vita blodkroppar och annat.
så igår togs kanylen och jag går nu på antibiotika i piller och inte intravärt längre.
fick bricanyl ett par gånger igår, då SD kom och gick.
fruktansvärt mådde jag av sprutorna men SD lugnade sig. dock höll tryck om smärta i sig.
så idag har jag fått avstå från bricanylen så länge SD inte blir mer regelbundna eller mer intensiva.
SD kommer cirka 3-4 gånger i timmen med olika intensitet,
kommer släng av förvärkar men trots det så kan vi avvakta ett tag till.
...detta är väl vad man kan kalla en "utdragen latensfas" :)
USK (undersköterskan) på kvällarna är en go jämnårig tjej som lättar upp stämningen lite.
träffat en ny BM nu som inte daltar men är så himla förstående och gullig. kollar till mig och peppar.
känns tryggt att vara på sveriges bästa ställe för prematura födslar.
de är så duktiga och goa här allesammans!
DELA MED SIG
inte för att förstora och göra något värre än vad det är.
men att dela tankar och funderingar med andra som varit eller är i samma situation är guldvärt.
man förstår varandra och kan även vidda perspektivet.
placerar sanningen i knät men håller en i handen och berättar att det kommer bli bra.
I'm a lover...
André och Nova kom hit på förmiddagen idag.
med sig hade de Bella och LINA!!
min ulliga gulliga lillasyster har åkt hela vägen från Östersund för att komma och finnas!!
det är livskvalité.
med sig hade de Bella och LINA!!
min ulliga gulliga lillasyster har åkt hela vägen från Östersund för att komma och finnas!!
det är livskvalité.
HAHAHA
jag må vara uttråkad, men jag har skrattat högt här själv.
de senaste tio minuterna har bestått av att tokstirra på denna bild.
HAHA.
I'm a hater...
...jag hatar att behöva bli uppassad!
jag hatar att inte kunna vara hemma, med min familj,
jag blir galen av att inte få göra något, veta något.
motivationen tryter, inte ens roligt att titta på ett 30 minuters TVprogram.
jag är trött på att må bra!
för jag mår bra! jag mår fysiskt hur bra som helst.
ändå får okända människor passa upp på mig som om jag vore 105 år och invalidiserad.
"vad vill du ha till frukost? vill du ha röd eller gul juice? ska jag hämta en kopp kaffe utanför dörren?"
de tre stegen till toaletten är himmelriket, men sen får jag skynda så jag inte är oliggandes för länge...
André har tillräckligt att stå i med jobb, sjuk Nova, hushåll och allt annat praktiskt.
vad kan jag göra? gäspa, gnälla och kanske komma med tips hur jag hade gjort.
bläää morgon var detta! behövde bara gnälla av mig lite.
för jag gör verkligen allt för att lilla bebis ska må bra. fast det är påfrestande.
fast jag saknar Nova och André. fast jag håller på att bli en mentalt rubbad person.
...fast jag måste ta bricanyl som gör mig helt till skit! jag är din mamma, bebis lilla ♥
jag hatar att inte kunna vara hemma, med min familj,
jag blir galen av att inte få göra något, veta något.
motivationen tryter, inte ens roligt att titta på ett 30 minuters TVprogram.
jag är trött på att må bra!
för jag mår bra! jag mår fysiskt hur bra som helst.
ändå får okända människor passa upp på mig som om jag vore 105 år och invalidiserad.
"vad vill du ha till frukost? vill du ha röd eller gul juice? ska jag hämta en kopp kaffe utanför dörren?"
de tre stegen till toaletten är himmelriket, men sen får jag skynda så jag inte är oliggandes för länge...
André har tillräckligt att stå i med jobb, sjuk Nova, hushåll och allt annat praktiskt.
vad kan jag göra? gäspa, gnälla och kanske komma med tips hur jag hade gjort.
bläää morgon var detta! behövde bara gnälla av mig lite.
för jag gör verkligen allt för att lilla bebis ska må bra. fast det är påfrestande.
fast jag saknar Nova och André. fast jag håller på att bli en mentalt rubbad person.
...fast jag måste ta bricanyl som gör mig helt till skit! jag är din mamma, bebis lilla ♥
...SÅ VAR DET JU 9DEC!
och liksom årligen kommer ett sms idag att "idag för 25 år sedan" :)
HAHA. go figure
HAHA. go figure
VÄNSKAP & STÖD
emelie hade bakat. jensa kom med cola.
fia överraskade och jag fick min dag förgylld!
nu har jag fått lyssna på lille bebis pickande hjärta.
ska bädda ner mig gott i sängen och somna fort så jag får hit mina hjärtan imorgon.
god natt älskade lilla familj där hemma ♥
fia överraskade och jag fick min dag förgylld!
samtal har varit tunga under dagen.
kanske inte för mig personligen, men för mina vänner.
ni har mina tankar och min kärlek.
sorgen och beklagan är obeskrivlig, men vi finns här för er!
kanske inte för mig personligen, men för mina vänner.
ni har mina tankar och min kärlek.
sorgen och beklagan är obeskrivlig, men vi finns här för er!
nu har jag fått lyssna på lille bebis pickande hjärta.
ska bädda ner mig gott i sängen och somna fort så jag får hit mina hjärtan imorgon.
god natt älskade lilla familj där hemma ♥
LYCKA
mina fina jönsar kommer och förgyller dagen idag!
ILLUSIONEN förblev just det
jag tänkte ju lite härligt att jag skulle ladda in lite bilder här.
vara lite kreativ och piffa upp blogg samt försköna med lite talande bilder.
...ni får helt enkelt stå ut med text ett tag till.
internet här har lite svårt med att ladda upp, ladda ner och ladda över - eller så.
ville kasta upp massa fina bilder på lilla Nova.
hon har varit hos farbror doktorn idag och tagit stick i fingret.
hennes brutala knock out till förkylning vägrar att släppa så nu fick vi nog.
hon var så duktig hos doktorn, men jag vill ju vara där med henne.
André MMSa precis över en liten film där hon sjunger och klappar händerna.
hela modershjärtat smälter...
sitter hög som ett hus och hela kroppen flimmrar.
Bricanyl och jag går inte hand i hand genom livet, men är detta det värsta som händer så bring it on.
får oroa mig och klaga över det som händer, om det händer och när det händer.
nu ska jag vara en lugn och fin bebiskammare så bebis växer sig stark!
...tänk så fint den dagen man får se sina två älskade barn visa varandra kärlek, åh så vackert!! ♥
och min älskade själavän och livkamrat.
aldrig kunnat gissa eller förstå hur fantastisk lyckligt lottad jag är, du är mitt allt!
utan dig ingen fin liten familj med massor av kärlek. och nu om något får jag bekräftat gång på gång.
MKÄD!
...nu ska jag fortsätta dö av tristess - tack för alla vackra omtankar!
SATAN vad gnällig och blödig man kan vara då! haha.
vara lite kreativ och piffa upp blogg samt försköna med lite talande bilder.
...ni får helt enkelt stå ut med text ett tag till.
internet här har lite svårt med att ladda upp, ladda ner och ladda över - eller så.
ville kasta upp massa fina bilder på lilla Nova.
hon har varit hos farbror doktorn idag och tagit stick i fingret.
hennes brutala knock out till förkylning vägrar att släppa så nu fick vi nog.
hon var så duktig hos doktorn, men jag vill ju vara där med henne.
André MMSa precis över en liten film där hon sjunger och klappar händerna.
hela modershjärtat smälter...
sitter hög som ett hus och hela kroppen flimmrar.
Bricanyl och jag går inte hand i hand genom livet, men är detta det värsta som händer så bring it on.
får oroa mig och klaga över det som händer, om det händer och när det händer.
nu ska jag vara en lugn och fin bebiskammare så bebis växer sig stark!
...tänk så fint den dagen man får se sina två älskade barn visa varandra kärlek, åh så vackert!! ♥
och min älskade själavän och livkamrat.
aldrig kunnat gissa eller förstå hur fantastisk lyckligt lottad jag är, du är mitt allt!
utan dig ingen fin liten familj med massor av kärlek. och nu om något får jag bekräftat gång på gång.
MKÄD!
...nu ska jag fortsätta dö av tristess - tack för alla vackra omtankar!
SATAN vad gnällig och blödig man kan vara då! haha.
SMAKLIG MÅLTID!
delikat? kyckling och ris idag.
EN DAG HÄR TYP
jag ska försöka att illustrera upp hur min dag kan se ut.
absolut inte för att tycka synd om mig, men att faktiskt lyfta fram vad prematur vattenavgång innebär.
jag ligger i min säng, mitt i rummet med en härlig, gammal steril sjukhuskänsla.
jag får halvsitta, helst med stöd under benen. inte stå, inte gå, möjligen sitta upp korta stunder.
tre gånger om dagen kommer de in och ger mig antibiotika genom kanylen i armen.
tre gånger om dagen får jag tabletter mot SD.
med jämna mellanrum kommer någon med en temp och dopplermaskin (kika bebis hjärtljud).
alla märkliga tider på dygnet kommer undersköterskor, sköterskor, BM, läkare och läkarkandidater och säger hej.
jag ska försöka få fatt i min kamera och fota rummet, home sweet home :)
DAGENS LÄGE
kan ha fått min sista dos av antibiotika i armen nu och kanske kan övergå till piller; blodprov will tell.
fick även en första spruta bricanyl igår - hej och hå vad hjärtat slog, bebis vurpa och jag flimmra.
dock lugnade det inte magen så för att fastställa att bebis stannar kommer läkaren snart.
minut för minut, moment för moment...
NEONATAL
...de var och hälsade på i onsdags, glömde jag berätta.
här i Lund behandlar de barn från cirka vecka23.
otroligt lugn och professionell personal, som med lugna röster berättar vad som komma kan.
vi fick information vad en prematur födsel betyder, både förlossningsmässigt och direkt efter.
de berättar om risker och den fysiska och emotionella kampen.
vägen blir inte rak, snarare som en berg-o-dalbana. men hoppet finns alltid som en trogen följeslagare.
de lyfter fram barnets behov och hur ett så litet barn kommunicerar.
vi visas hur vi ska göra, bör göra och hur man kan ge barnet en trygg och kärleksfull start.
jag ser verkligen inte fram emot detta, lilla älskade knyte - stanna hos mig.
jag är din bästa kuvös, låt mig skapa dig hel och stark innan du ser världen, den väntar på dig ändå!
♥
absolut inte för att tycka synd om mig, men att faktiskt lyfta fram vad prematur vattenavgång innebär.
jag ligger i min säng, mitt i rummet med en härlig, gammal steril sjukhuskänsla.
jag får halvsitta, helst med stöd under benen. inte stå, inte gå, möjligen sitta upp korta stunder.
tre gånger om dagen kommer de in och ger mig antibiotika genom kanylen i armen.
tre gånger om dagen får jag tabletter mot SD.
med jämna mellanrum kommer någon med en temp och dopplermaskin (kika bebis hjärtljud).
alla märkliga tider på dygnet kommer undersköterskor, sköterskor, BM, läkare och läkarkandidater och säger hej.
jag ska försöka få fatt i min kamera och fota rummet, home sweet home :)
DAGENS LÄGE
kan ha fått min sista dos av antibiotika i armen nu och kanske kan övergå till piller; blodprov will tell.
fick även en första spruta bricanyl igår - hej och hå vad hjärtat slog, bebis vurpa och jag flimmra.
dock lugnade det inte magen så för att fastställa att bebis stannar kommer läkaren snart.
minut för minut, moment för moment...
NEONATAL
...de var och hälsade på i onsdags, glömde jag berätta.
här i Lund behandlar de barn från cirka vecka23.
otroligt lugn och professionell personal, som med lugna röster berättar vad som komma kan.
vi fick information vad en prematur födsel betyder, både förlossningsmässigt och direkt efter.
de berättar om risker och den fysiska och emotionella kampen.
vägen blir inte rak, snarare som en berg-o-dalbana. men hoppet finns alltid som en trogen följeslagare.
de lyfter fram barnets behov och hur ett så litet barn kommunicerar.
vi visas hur vi ska göra, bör göra och hur man kan ge barnet en trygg och kärleksfull start.
jag ser verkligen inte fram emot detta, lilla älskade knyte - stanna hos mig.
jag är din bästa kuvös, låt mig skapa dig hel och stark innan du ser världen, den väntar på dig ändå!
♥
ULTRALJUD
precis varit på ultraljud.
hjärtat pickar, bebis sparkar, magsäck och urinblåsa är fyllda.
kropp ser välskapt ut, både utvändigt som invändigt.
vikt och mått ligger på normalvärden.
kan pusta ut lite, skrutten mår i alla fall bra idag! min lilla kämpe.
dock är där lite vatten, allt är inte mätbart, men fortfarande lite för lite.
vad det innebär och vad som kan göras - i don't know.
känner väl kanske en viss oro, men så länge bebis mår bra kan jag göra det också idag.
och svar på frågor och funderingar lär jag väl få i sinom tid.
jag ska bara vara nöjd just nu och infinna mig i ett lugn för allas skull.
kommer kanske ett hjärteinlägg sen.
nu ska jag vila till mamma, pappa och nova kommer med fika!
ps. vården i skåne; fem köttbullar och gröna ärtor till lunch - seriöst?
hjärtat pickar, bebis sparkar, magsäck och urinblåsa är fyllda.
kropp ser välskapt ut, både utvändigt som invändigt.
vikt och mått ligger på normalvärden.
kan pusta ut lite, skrutten mår i alla fall bra idag! min lilla kämpe.
dock är där lite vatten, allt är inte mätbart, men fortfarande lite för lite.
vad det innebär och vad som kan göras - i don't know.
känner väl kanske en viss oro, men så länge bebis mår bra kan jag göra det också idag.
och svar på frågor och funderingar lär jag väl få i sinom tid.
jag ska bara vara nöjd just nu och infinna mig i ett lugn för allas skull.
♥
det var nog all direktinformation för idag.kommer kanske ett hjärteinlägg sen.
nu ska jag vila till mamma, pappa och nova kommer med fika!
ps. vården i skåne; fem köttbullar och gröna ärtor till lunch - seriöst?
GENERELL INFORMATION
läkarna vet inget, jag vet desto mindre.
så här "stor" är jag och kan ploppa när som.
tomt utan allt fostervatten!
men för att försöka reda ut alla frågor och frågetecken så kan lite statistik kanske hjälpa.
liksom läkare och BM (barnmorskor) poängterar finns inga garantier, alla fall är enskilda.
men i dagens läge, med mediciner, värden och utveckling så ser förutsättningarna goda ut.
har jag tur kan bebis stanna upp till tio veckor i magen, det händer.
likväl kan jag ha otur och bebis kommer idag - ingen kan säga, bara avvakta.
moment för moment, dag för dag!
just nu är nästa etapp att se fram emot tisdag nästa vecka (27v då).
fortsätter värden vara stabila och ingen drastiskt sker, kan jag få börja röra mig lite då.
men fram till det så får jag endast resa mig för att gå på toaletten.
kanske titta ut genom fönstret...
detta är ju för att livmodern är labil nu och känslig för allt,
så tappen och SD (sammandragningar) ska inte triggas, utan behöver all vila de kan få.
antiobiotika kommer jag att ha direkt i blodet till imorgon och övergå i piller om värdena stabiliseras.
jag tar fortfarande piller mot SD och som ska lugna magen.
bebis har ett superfint hjärtljud och kickar på i sin takt och verkar må så bra så.
så det är väl så som allt ser ut idag. hoppas på ett UL (ultraljud) idag.
de ska kika på bebis tillväxt och även kika på vattenmängd...kommer de göra 1 gång i veckan cirka.
fantastisk personal här, oerhört professionella och jag känner att jag är i goda, trygga händer.
har även pratat med min BM i Ängelholm som ger ett sånt fint stöd!
väntar ni barn och kan tänka er gå på Laxen MVC - gå till Susann Svensson, helt underbar kvinna!
kärlek från mig och plyret!
MIN FINA FAMILJ
som sagt, jag mår rätt så bra.
kan inget göra, och finns inget på världskartan som gör att stress eller oro skulle hjälpa.
och just nu så ser saker och ting, så att säga, inte så mörka ut...
det som dock är jobbigt, får mitt hjärta att brista och tårar att glittra mina ögon.
det är mina älskade hjärtan hemma ♥
jag saknar alla minuter från Nova.
att nu inte veta hur länge jag kommer vara ifrån henne kan få en att promenera till psyket.
det tär så det gör ont!
jag vill alltid vara henne nära, pussa henne när hon är sjuk och se alla hennes småegenheter utvecklas.
jag får träffa henne nu någon timme per dag, och hela situationen är så märklig för henne.
varför är mamma här? varför är mamma klädd så? varför kan mamma inte busa?
jag vill bara krama henne, lägga mig ner med henne i min famn och känna henne andas tätt intill.
ett modershjärta(/faderhjärta) vet vad jag menar.
hade nog dock lite väl hybris när jag kände att vara ifrån André är okej.
han är så stark och är familjens stora stödpelare i dagens läge.
medan han själv har sina känslomässiga oroligheter och tankar att kämpa med,
har han Nova, huset, jobbet och allt annat praktiskt att ta hand om.
han är en klippa och en helt fantasiskt underbar man att dela mitt liv med, kan inte önska mer.
jag och bebis må vara här, men mer än så kan jag inte göra.
resten av tyngden liggen på min vackra själs axlar...
jag känner mig så ensam och vill bara ha hans trygga, varma armar runt mig.
♥
och åter igen, tack för allas tankar.
och världens största TACK till familj och släkt som ställer upp så oerhört mkt för oss!
idag kommer mamma&pappa hit, min mamma och pappa...
(& GRATTIS kära storasyster på din stora 30årsdag!!)
kan inget göra, och finns inget på världskartan som gör att stress eller oro skulle hjälpa.
och just nu så ser saker och ting, så att säga, inte så mörka ut...
det som dock är jobbigt, får mitt hjärta att brista och tårar att glittra mina ögon.
det är mina älskade hjärtan hemma ♥
jag saknar alla minuter från Nova.
att nu inte veta hur länge jag kommer vara ifrån henne kan få en att promenera till psyket.
det tär så det gör ont!
jag vill alltid vara henne nära, pussa henne när hon är sjuk och se alla hennes småegenheter utvecklas.
jag får träffa henne nu någon timme per dag, och hela situationen är så märklig för henne.
varför är mamma här? varför är mamma klädd så? varför kan mamma inte busa?
jag vill bara krama henne, lägga mig ner med henne i min famn och känna henne andas tätt intill.
ett modershjärta(/faderhjärta) vet vad jag menar.
hade nog dock lite väl hybris när jag kände att vara ifrån André är okej.
han är så stark och är familjens stora stödpelare i dagens läge.
medan han själv har sina känslomässiga oroligheter och tankar att kämpa med,
har han Nova, huset, jobbet och allt annat praktiskt att ta hand om.
han är en klippa och en helt fantasiskt underbar man att dela mitt liv med, kan inte önska mer.
jag och bebis må vara här, men mer än så kan jag inte göra.
resten av tyngden liggen på min vackra själs axlar...
jag känner mig så ensam och vill bara ha hans trygga, varma armar runt mig.
♥
och åter igen, tack för allas tankar.
och världens största TACK till familj och släkt som ställer upp så oerhört mkt för oss!
idag kommer mamma&pappa hit, min mamma och pappa...
(& GRATTIS kära storasyster på din stora 30årsdag!!)
♥
TACK för alla fina tankar och kärlek!
kommer gå galant med allt stöd.
♥
kommer gå galant med allt stöd.
♥
resan tog fart, 14 veckor för tidigt.
• notis: nya kategorier är "tankar&funderingar" samt "inlagd i Lund"
de är de nya som inläggen läggs under - om inte Nova eller annan är i main focus :)
VAD JAG GÖR I LUND
är i dagens läge inlagd, i strikt sängläge, på sjukhuset i Lund.
mitt vatten gick igår, vilket var 26 veckor in i graviditeten.
med andra ord, 14 veckor för tidigt.
efter smärre chock och kalabalik, fick jag in mig på förlossningen (FL) i HBG.
inga värkar så förlossningen var inte igång.
de kan inte ta emot barn innan vecka 28 i HBG,
så med blåljus fick vi fara ner till Lund...
var timme, vart moment och var dag tags i sänder.
jag vet inte vad som händer, ingen kan förutspå.
de kan bara göra vad de kan för att lilla bebis väljer att stanna så länge som möjligt.
jag fylls med antibiotika, piller mot värkarbete och har fått kortison för att snabbutveckla bebis lungor.
vi mår båda bra, både fysiskt och mentalt (just nu, och under de omständigheter som råder)
hålls under ständiga kontroller och får endast resa mig ur sängen för att gå på toa.
inte ens duscha, promenera och hämta dricka - inget.
så jag är en slav under skolböcker, sociala nätverk och TVn. fast i bingen!
allt kan hända, kan inte hända.
ovissheten kan göra en galen.
men jag har inte hunnits ifatt av verkligheten än.
det är så oförståeligt och abstrakt. men det kommer komma.
kommer att få ett ultraljud imorgon för att se barnets utveckligt samt se fostervattensmängd.
de kanske kan säga lite grann då, men inga löften och inga riktlinjer finns.
allt är individuellt och kan skifta över en minut. bara tiden kan säga!
♥
de är de nya som inläggen läggs under - om inte Nova eller annan är i main focus :)
VAD JAG GÖR I LUND
är i dagens läge inlagd, i strikt sängläge, på sjukhuset i Lund.
mitt vatten gick igår, vilket var 26 veckor in i graviditeten.
med andra ord, 14 veckor för tidigt.
efter smärre chock och kalabalik, fick jag in mig på förlossningen (FL) i HBG.
inga värkar så förlossningen var inte igång.
de kan inte ta emot barn innan vecka 28 i HBG,
så med blåljus fick vi fara ner till Lund...
var timme, vart moment och var dag tags i sänder.
jag vet inte vad som händer, ingen kan förutspå.
de kan bara göra vad de kan för att lilla bebis väljer att stanna så länge som möjligt.
jag fylls med antibiotika, piller mot värkarbete och har fått kortison för att snabbutveckla bebis lungor.
vi mår båda bra, både fysiskt och mentalt (just nu, och under de omständigheter som råder)
hålls under ständiga kontroller och får endast resa mig ur sängen för att gå på toa.
inte ens duscha, promenera och hämta dricka - inget.
så jag är en slav under skolböcker, sociala nätverk och TVn. fast i bingen!
allt kan hända, kan inte hända.
ovissheten kan göra en galen.
men jag har inte hunnits ifatt av verkligheten än.
det är så oförståeligt och abstrakt. men det kommer komma.
kommer att få ett ultraljud imorgon för att se barnets utveckligt samt se fostervattensmängd.
de kanske kan säga lite grann då, men inga löften och inga riktlinjer finns.
allt är individuellt och kan skifta över en minut. bara tiden kan säga!
♥
making a statement
jag kommer för nu att göra en liten omformatering av innehåll och syfte med min blogg.
jag kommer vara personlig, dock måna om min integritet.
jag kommer att vara djup, tragglande och utgå från olika aspekter i livet.
just nu mår jag bra, mentalt!
men jag är en människa i behov av att få kommunicera om känslor och tankar.
denna blogg är för min skull, just nu i alla fall! :)
kommer till att, framför allt komma, dagar då jag behöver öppna hjärta och själ.
DU SOM LÄSER!
läs gärna. läs för att läsa om någons resa och kamper.
läs för att du bryr dig om mig.
lämna gärna stöd, frågor eller bara lite kärlek till mig.
läs för att du snokar och är nyfiken.
men kritisera inte, suckar du över inläggen lägg då ner.
MIN blogg och mina krav.
så just nu är bloggen öppen men kan komma att sätta lösen så att rätt människor läser av rätt anledning.
ALL KÄRLEK till er alla.
min fantastiska sambo, far till mitt underbara lilla barn!! ♥
ditt stöd och din kärlek förgyller var minut av dagarna jag lever tillsammans med dig!
mina vänner som är mina stödpelare och otroliga familj.
och givetvis är mitt modershjärta i full blom, älskade unge!
...riktigt uppdatering är på ingång snart!
jag kommer vara personlig, dock måna om min integritet.
jag kommer att vara djup, tragglande och utgå från olika aspekter i livet.
just nu mår jag bra, mentalt!
men jag är en människa i behov av att få kommunicera om känslor och tankar.
denna blogg är för min skull, just nu i alla fall! :)
kommer till att, framför allt komma, dagar då jag behöver öppna hjärta och själ.
DU SOM LÄSER!
läs gärna. läs för att läsa om någons resa och kamper.
läs för att du bryr dig om mig.
lämna gärna stöd, frågor eller bara lite kärlek till mig.
läs för att du snokar och är nyfiken.
men kritisera inte, suckar du över inläggen lägg då ner.
MIN blogg och mina krav.
så just nu är bloggen öppen men kan komma att sätta lösen så att rätt människor läser av rätt anledning.
ALL KÄRLEK till er alla.
min fantastiska sambo, far till mitt underbara lilla barn!! ♥
ditt stöd och din kärlek förgyller var minut av dagarna jag lever tillsammans med dig!
mina vänner som är mina stödpelare och otroliga familj.
och givetvis är mitt modershjärta i full blom, älskade unge!
...riktigt uppdatering är på ingång snart!
